Aftonbladet – 9 mars 1846, sida 1

frihet och oberoende, på-tusgan, men. hyvilket beroende förslafvar mera, än det pekuniära, hvilken bär en tyngre boja, än den ekonomiska vinglaren? Ordet: kredit är verkligen af alitför stor inflytelse på en hel nations välbefinnande, att göras till. ett fortsatt föremål för skämt och gyckel.. Den försummade betalninsen af en skuld är dock, lindrigast taladt,. ett brutet löfte, och, ur slik synpunkt, ingalunda att skratta åt. q Vi skulle icke företagit oss denna digression, så vida icke. här vore fråga om enipjes af herr Blanche, en författare hvars arbeten: merendels pläga lifligt anslå hans publik. Men sen del af denna publik kan, då förf. endast skämtar, möjligen taga hans skämt för allvar, och ifödelsedagen på gäldstugan, se en apologi för vingleriet och skuldsättningssystemet, hvilka begge.i vårt land hunnit en fruktansvärd höjd, och rt dan, som det vill synas, skördat tillräckligt många offer. a. Med den stora förmåga att anbringa svensk Iokalfärg, hvaraf herr Blåreche redan i Stockbolm, Westerås och Upsala visat sig mäktig, har han fullkomligt naturaliserat den från andra sidan sundet lånade intrigen. Scenen: står på gediegen svensk grund och botten, huset JM 74, qvarteret Ulfven vid Hornsgatan. Men. stället framhållesi dagern af ett-slagssasyl, ungefö såsom ett Ulriksdal för dem, hvilka blifvit invalider i striden mot den fruktansvärda öfvermakt, som ligger i gränslöst uppdrifna röntor. Då ridån går upp, se vi släliets habituger samlade kring punschbilen, i korus lofsjungande sitt lyckliga öde och sina beqvämligheter på stället — hvilka