Aftonbladet – 6 mars 1846, sida 2

visa sig tillhöra 4:de Distriktet, bortbyter sina Blå epauletter emot hvita, så förändrar den, till sambe Distrikt hörande, Dragon-corpsen sina fordna blå till guldepauletter. 7) Samma corps erhåller guldbroderi på kragen, men Grenadier-corpsen: bibehåller sina galoner. Det är eljest af gammalt kändt, att dessa båda, jemte Husar-corpsen, fordom utgjort ett enda Regemente under namn af: Lifregementet,. hvilket sönderföll i 3:ne särskilda corpser, men med bibehållande af alldeles lika rang. Hvarföre skulle då endast Dragonerne nu: erhålla: Gardesregementernes distinktion, broderad krage ? Härpå får man äran svara följande: 4) Detta är sannt. Men officerscorpsen vid Jemtlands hästjigare har sjelf, genom chefenoch generalbefälet begärt att få cartoueherem och sabelkoppel med guldgalon, på det upp gifna skälet, att de hittills brukade af läder, ständigt brötos och nötte beblädnaden, samt: således i längden blefvo lika dyra. Skånska dragonernes uniformsbeklädnad är ännu ej be-stämd. Lifregementets dragoner hafva ej fått guldepåletter; men på officerscorpsens egen begäran har blifvit medgitvet, att befälet, i stäl-let för blått kläde på sina hittillsbrukade mes-singsepåletter, får begagna en guldgalon, i följd: af det uppgifna skälet, att det hvita kläde, som: egentligen skulle sättas på dessa epåletter, gevast skulle smutsas af dam. Den lilla galonbiten kah ej kosta öfver 3 å 4 rdr bko. På: samma officerscorpys egen underd. begäran bifölls, att de galoner, den alltid haft på kragen,. skulle få ersättas med broderade knapphål. 2) Husarofficerarne sjelfve hafva begärt att få aflägga den hitills brukade bigeschen, som; numera icke nyttjas i någon armåe. Den såkalläde attilan är blott en vapenrock med några: få snören på. Frågan om besparing förhåller sig sålunda: Bigeschen kostade 80 riksdaler banko, vapenrocken deremot kostar 415 rdr. Häri kan således synas ligga enökad utgift. Men insändaren har ej: behagat upptaga i räåkningen, att hussarofficern genom förändringen besparar icke blott bigeschen, utan äfven 4:o en frack med sin tillhörande aiguillette och buljoner, 2:o värja och 3:o trekantig hatt, som hörde till frackklädnaden. Dessa persedlar kostade tillsamman omkring 2350 rdr be-nko. Drag härifrån utgiften för vapenrocken, 115, så upp-står en verklig besparing af 4335 rdr banko för hvarje officer. Men det är ej blott för besparingen, som förändringen bör vara ändamålsenlig, utan äfven för det mindre bagage, som officeern nu behöfver, då han har fyra persedlar mindre att transportera. Det är sannt, att om. vapenrocken nyttjas dagligen i ridhuset, så torde den i anseende till dem och nötning icke med heder kunna presenteras på en promenad eller i sällskap; men samma förhållande har äfven förut varit med bigeschen, hvarföre de flesta officerare vanligen haft en äldre och sämre; samt en. nyare bge-ch. Detsamma kommer fallet troligen att bli med vapenrockarne, när de, som: nu anläggas, blifva något nötte, och intill. dess få ju alla officerare begagna sina gamla unifor-mer och kunna således nyttja sina bigeseber i ridbusen, så länge de vwilja. Vapenrockens: trångbet behöfver ingalunda, och bör ej vara värre, än att en varm tröja kan bäras derunder vintertiden; bevis härpå, att det alltid så anses, är att t. ex. garde-offiverarne om vintern alltid kunnat bära skinntröjor under sina frackar, då de varit i parad ute. Likväl bafva de i dessa frackar, dansat på baler. 3) De gula lapparna på kragen och passepoiln framtill batva äfven existerat på dem aflagda fracken, och likväl såg den aldrig ful ut. Alia officerare, som äga broderi på kragen, bibehålla, på egen begäran, sina surtouter i tjentgöring när de vilja; men så väl de, som befälet vid andra regementer, få hädanefter i tjenstgörins nyttja kaputter, när väderleken så dant erfordrar: 4) Man bör vara tacksam för denna Minerva-insändarens berömvärda omsorg, att truppen ej må fastna qvar i skozen eller stinga ut ögonen med knapparna 0 vanpåkasken. Men hvad skall han då jemförelsevis säga om den fordna bufvudbeklädnaden, tschakoerna med tillbehör af pomponer oc plymer? Månne icke dessa lättare kunde belamra sig i qvistar och grenar, äfvensom de voro lika, om ej mera syn-liga för fienden? Huru de skola kunna stinga ut ögonen, är svårt att se, så länge ej stridssättet består i att stångas. Skulle åter lit ätventyr att skada hvarandra genom våda andvikas i fält, så borde väl bajoneiterna förr utdömas, och framför allt borde soldaten då icke. umgås med krut och laddstakar, emedan man ned det förra lätt nog kan bränna fingrarna ller sveda ansigtet, och med de sednare under: addningen råka göra illa sidokamraten. Att puriskaffa alla vapen vore också önskvärdt för len eviga fredens bibehållande, men kan ej ske