Aftonbladet – 6 mars 1846, sida 1

SS Mmm Detta var den uppfostringsskola, hvari Pehr Adolf hade kommit för att lära sig ett handtverk, och alla hans lärare — utom gubben Wres, som aldrig sade något, utan vär en af dessa mensklighetens negationer, som ej lägga sig ijnågot— voro utan undantag liderliga krabater. Gubben Wres var för mycket egoist att tänka på någon annan än sig sjelf; han föll således aldrig på den tanken, att det varit hans pligt som menniska att söka undandraga lärgossarne den -olyckliga inflytelsen af gesällernas exempel; han sjelf och alla de andra arbetade för styck, och han brydde sig således ej om, huru de åndra lefde; kunde de ej medhinna allt;fiek man alltid tag på någon vandringsman, som kunde antagas på några dagar eller veckor, och derefter fick gå sin väg och stryka kring landet;Ea stadga för gesällerna är kanske den: svåraste af alla att uppgöra, emedan få ;handtverk äro af den art, att de gifva beständig: sysselsättning åt arbetaren. Det är blott några, som till exempel bagare, garfvare och dylika, som kunna göra det; alla andra äro dels: beroende al årstiderna, som murare och timmermän, dels af modvexlingarna, dels af. vissa högtidligheter, vissa bruk och vissa vanor, :som dagligen förändras, omflyttas, ökas eller uteslutas. För ala dessa händelser fihnes det dock handtverkerier, som hafva till uppgift att fylla behofvet; men på mellant:derna har mästaren intet arbete att gifva sina arbetare, då deremot en annan period han behöflver tiodubbla antalet, utan ait ändock medhinna allt. Dessa svårigheter hindra nästan al!deles gesällernas antagande för år: huru än en mängd handt