Aftonbladet – 5 mars 1846, sida 3

Kollegium: har först: anmärkt, att-minskningen i stadskassans. inkomst: af tolagen för utskeppadt jern, stål och koppar utgjort: för år 18453, banko 20,898, och för år 1844, banko 25,185, men att bristen i stadskassan ändock, troligen till följd af ökad sjöfart och handel, ej utgjort mer än den uppgifna 4064 rdr. Vidare har kollegium anmärkt, att det väl synes billigt att stadskassan, för den årliga bristen af något öfver 4000 rdr, genom minskning i tolagen å jern och koppar samt upphörandet af tolagen å stål, får ersättning, genom tillökning i andra afgifter på handeln och sjöfarten, men att, då lika så väl i Stockholm, som i andra städer, det synes tillhöra dem, som idka borgerliga näringar, att bekosta de anstalter, som för allmän säkerhet och fång vård erfordras, ofvanberörde nyligen tillkomna utgifter af stadskassan för en utvidgad polis och den nya fängelsebyggnaden icke äro af den beskaffenhet, att de böra bekostas af hande!n och sjöfarten; gerom en ökad tolag, helst i sådant fall de af hufvudstadens invånare, som icke deltagit eller egt deltaga i beslutet om nämnde anstalter och icke-heller -kunnaanses pligtige att deltaga i kostnaden derför, komme att, såsom förbrukare af med indigo färgade väfnader, läderarbeten af flera slag samt raffineradt socker, att, jemte annorstädes boende, som i Stockholm uppköpa nämnde råämnen, vidkännas en dryg andel i de för omförmälde anstalter erforderliga utgifter. I betraktande dessutom deraf, att afgilterna å Stockholms handel snarare behöfde minskas än ökas, har kollegium hemställt; att den brist i stadskassan, som uppkommit genom anslaget till polisen och fängelsebyggnadep, måtte betäckas af stadens borgerskap, genom uttaxering eller låns upptagande: För den händelse likväl, att K. M. skulle anse hela den uppkomna bristen böra betäckas genom afgifier å handeln, har kollegium likväl afstyrkt förhöjningen i tolag för indigo; hudar och socker, emedan de äro råämnen för fabrikationen, och derföre både i Stockbolm och Götheborg belagde med lägre tolag än de flesta andra varor. Med afseende på indigo har kollegium upplyst, att införseln deraf till Stockholm åren 1841—18422 utgjort 38,000 till 30,000 I per år och att ett fördyrande af denna vara skulle öka underslefven vid färgning af s. k. äkta blått. Hvad hudar: och skinn angår, anmärkes att införseln deraf till Stockholm nämnde 4 år utgjort i medeltal 1,000,000 T; att man ej bör söka bereda tillgång å denna vara inom riket, senom fördyrande af den utländska, innan ängsoch boskapsskötseln uppnått s örre fullkomlighet; alt dessutom tullen å sednaste tulltaxa blifvit förhöjd från 4 till 2 sk. per I för oberedda, torra budar och skinr, och från 6 rst. till. 4 sk. för andra slag, samt att-dessa varor utgöra råämnen för tillverkningår, dem äfven de minst bemedlade icke kunna umbära. Beträffande socker, hvaraf oftanämnde år införts 7 å 8 millioner I årligen, -bemärkes, att priset å råsockret måst hållas lågt, emedan raftineradt socker varit till införsel förbjudet och sålunda smuggling deraf att befara; Kollegium ;enomgår de olika tulloch tolagsbestämmelerna för socker, som alltsedan 1799. varit gälande och hvaraf den sednaste, eller den i sistidet års tulltaxa stadgade pålägger i tull, för nascovad eller brunt och gult; ordinärt terres ch tetes: samt hvitt pudersocker 3 sk. och för irossadt lump, havanaterres och andra, till soci L .erhalten lika slag 6 sk. per ; och har kolegium häraf dragit den slutsats, att sammanäknade beloppet af tull, afgift till handelsfonlen, tolag och andra stadsumgälder för till Stockholm infördt rått socker, kan antagas ut;söra mellan 40 och 30 proc. af varuvärdet, ifven då man tar i beräkning tullindringen af lö till 35!; procent för socker, som införes rån aflägsnare länder. Härtill lägger kolleum vidare att tullstyrelsen, just på grund af indringen i tolag, tillstyrkt sednaste förhöjnnen i sockertuilen och att hufvudstadens socerbruksägare redan nu icke utan svårighet ithärda tiflan i sockerraffinering med sockerruksägarne i Götheborg, hvilka sednare bafva ortare transport för råsockret och äro befride från öresundska tullen, som utgör. 21, rst. gs per . Koillegium afstyrker derföre all föröjning i tullen å socker och anmärker, att en idan möjligen kunderleda tills minskade i stälet för ökade inkomster, enär den torde medöra en minskning i sockerbruksröre!sen och ned detsamma i sockerinförseln härstädes. — lutligen anmärker kollegium; att sockret icke, som magistraten antagit, bör anses för en fverflödsartikel, sedan konsumtionen -derat räckt sig äfven till.de minst bemedlade, att mma förhållanda inträffas med kaffa neh tho.