Aftonbladet – 5 mars 1846, sida 3

kiren yttrat till tolken, känner ej han hvem jag är; säg hononv att jag är baron Rotschild, vän af Frankrikes konung, och att jag önskäde gerna hafva honom på min bal, och han skäll träffa alla ministrarne. Hr Låroche öfversatte riktigt orden, men Ben-Hadjisvaräde: Det betyder ingenting; jag går icke. Han är för ful 0 ÖFVERSVÄMNINGAR I FRANERIKE. Resan från Paris till Rouen, på jerovagen, är enligt Hvad tidningen Coärier du Havre berättar, att likna vid sjöresa i detta ögonblick. Jernbanan bespolas från alla sidor af vatten, och den resande kan föreställa sig vara på en utaf dessa stora amerikanska floder, hvilkess stränder man icke kan få i ögonsigte. Ankomsten till Rouens station erbjuder isynnerhet detta märkvärdiga skädespel. — NYTT SÄTT ATT GJUTA KANONER, Ifrån Berlin skrifves, att baron von Hackewitz, som derstädes eger ett galvanoplastiskt institut, för närvarande skall stå i underhandling med regeringen att för en summa af 36,000 thaler meddela hemligheten, att på galvanoplastiskt sätt gjuta kanoner, enligt hvilken metod dessa, utan vidare bearbetning, lemnas färdiga, och deras styrka betydligen stegräs. — -VIGTIG UPPTÄCKT I FÄRGKONSTEN:: En färgare i Lyon har uppfunnit en metod, genom hvilken han frambringar hög orangegul färg af Qvercitron. Härigenom blifver användandet af gult färgträ, cochenille, cremortartari och tennkompositioner för detta slags färgning öfverflödigt. — En uti Glasgow utkommande tidning omtalar ett nytt slags exportartiklar, neml likkistor af jern, utaf det slag, hvarpå en Mr Sandemann uti Edinburg uttagit patent. Ett större parti utaf dessa. llkkister hafva blifvit utskeppade till Vestindien. — Man har uti England efter mångaldiga experimenter utrönt, att byggnadsvirke, som några dagar legat i kalkvatten, vida bättre står emot röta, än annat virke. Det måste ligga några dagar och torka sedan det blifvit upptaget ur kalkvattnet, innan det kan användas till byggnader. — En landthushållare i Utrecht, hvars potatesskörd blifvit. angripen af den gångbara potatessjukan, upptog endast en del af de skadade potäterna och gaf de andra förlorade, samt lät dem, för att spara kosthäden vid upptagningen, qvarstå på åkern: Till icke-ringa förvåning märkte han likväl för icke länge sedan, då han undersökte fältet, att den återstående potstesen var ren och god. till utseendet, hvarföre han lät upptaga och koka af-den, då den befanns vara ganska välsmakande: En del upptog han nu till hushållets bebof och resten användes till utsäde. — BoMULLSODLINGEN I OSTINDIEN. Denna industrigren har. sedan. några år nitiskt uppmuntrats af engelska regeringen. Experimentalfarmer äro amMlagda; och skickliga män införskrifna från Amerika för att sköta dem. I presidentskapet Bombay, hvars klimät har största likheten med Mississippitrakternas, voro 400 svenska tunnland planterade år 4842, 2000 tunnl. 1843, 4000 tunnl. 1844 och. sistl.s år 40,000 tunni: Den från sitt hemland--förflyttade växten försämras ingalunda, såsoni man hade fruktat, utan tvärtom förbättras och börjar få samma beskaffenhet, som i Mexico. Förlidet år uppgick skörden till en million skålpund. — -TVEKAMP MELLAN ETT PAR AMERIKANARE. En: possessionat vid namn Spring -egde -ett landtgöds på en ö i Saco-River, från hvilket ö han önskade bygga en bro till fasta landet, derhans grannes, Dennetts, egor började. Flodbädden var här endast: några alnar bred och kort hödanför var ett ansenligt--vattenfall; — Spring började bygga, men Dennett, som icke ville hafvå någon väg öfver sina egor, infann sig om natten och lät nerrifva arbetet. Spring blef naturligtvis i hög grad uppbragt och hotade Dennett med att utkräfva personlig upprättelse i fall han gjorde om det igen. Denna hotelse afskräckte likväl icke grannen, utan då Spring åter började bygga, ref Dennett andra gången bort de öfver fleden lagda stockarna. Spring utmanade nu sin granne till en strid på lif och död. Slås gör jag icke, svarade denne, men jag vill göra er ett förslag., — Låt höra. — Vi taga ewt krutfat och ställa det med ett brinnande ljus uti midt på en af stockarne. Ni sätter er på den ena och jag på andra sidan o:r krutfatet, till dess ljuset brinner ner och-antänder krutet. Detta blir det bästa profvet på att vi ega mod.,Förslaget antogs; den svage stockemw böjde sig under dem då de källblodigt gingo att nedsätta krutfatet med det brinnande ljuset och sjelfva nedsatte sig derbredvid. Häåndradetals menhiskor stodo vidbegge stränderna och väntade under tystnad på utgången al det föresatta. profvet. Spring, som war en stor, tjock man; började småningom att bli orolig och ryckte sig hitvoch dit På sin plats: Ämdtligen då ljus:ågan var blott en tum från Krutet kuode han icke mera bålla ut, utan steg upp och sflägsnade sig. Dennett, som hela tiden visat lugn. och kallblodighet, tog. nu försigligt det brinnande ljuset ur fatet och kastade det strömmen samt bar derpå trankilt bort skrutfatet.:Det--blef igen vidare fråga om yggande af någon bro: — JEN MODERS LöFTE. Hvarje år anställes en nessa uppå splatåen, af ctt utef dessa sindberg, vilka i söder om Nerbudda uti östra Indien, höja ig fyra till femhundråde fot öfver bäfsytan. Till dessa högtider tillströmmar från när och fjerran en oerhörd mängd af meniiskor. för att se den vneg