Aftonbladet – 4 mars 1846, sida 2

TYSKLAND. Om den sednast upptickta konspirationen i Istorhertigdömet Posen innehålla tidningarne en mängd uppgifter, hvilkas mer eller mindre trovärdighet det är svårt att bedöma. Hvad som är utan alt tvifvel är, att en mängd af de mest betydande adlige godsägarne i provinserna blifvit arresterade, alt fångelserre fyllas genom fortfarande arresteringar, och att trupper från flere håll äro i marche för att inrycka i provinsen, der den tyska befolkningen skall vara mycket uppskrämd för polackarnes revolutionsplaner. Detta är hvad som är fullt konstateradt.För öTtigt berältas om de sammansvurnes afsigt att förgifta hela garnisonen i Posen, massakrera autoriteterna och sedan, i förening med befolkningen i ryska Polen, höja oberoendets fana och till konung i Polen utropa furst Czartorisky. I ryska Polen dragas trupper emot gränsen, och till Warschau väntades truppkorpser från det inre af Ryssland. Såsom egentlige hufvudmannen för sammansvärjningen uppgifves en hr von Moroszlawski, hvilken äfven skulle leda trupprörelserne. Denne är bland de fängslades antal. Flere underofficerare af garnisoneni Posen skola vara invecklade i komplotten, och hafva äfven blifvit gripne. Det skall nu vara i fråga, att tyska tullföreningen skall anställa konsuler i främmande länder, hvilka -komma att fungera för alla de stater, som tillböra denna förening. Förslaget utgår från Preussen, och början lärer komma att ske med Antwerpen. Riksrådernes kammare i Mänchen har, med 22 röster emot 44, beslutit att Bäjerns åtagande i konkordatet med Rom, att stifta och dotera några kloster, skall anses vara uppfylldt genom hvad som redan skett i den vägen, oeh att således inga flera kloster få inrättas. Både Kronprinsen och de andra kunglige prinsarne, som sitta i riksrådskammaren, förklarade sig vara af samma tanka, som majoriteten. I storhertigdömet Baden har tullfri införsel af alla slags spanmål blifvit tillsvidare frigifven. Den i Cassel straxt efter dess sammankomst prororogerade kammaren har nu blifvit sammankallad till d. 9 i denna månad. POLEN. Med det ingångna året hafva er mängd omflyttningar af ryska tropparne ägt rum. Warschau och landets tre fästningar hvimla af militär, och kossacklinien utåt vestra gränsen har blifvit dubbelt förstärkt. Gränsspärrningen tycks nu ha uppnitt sin ytterlighet; äfven den mest genomdrifne smugglare måste hädanefter finna sina företag betänkliga. Imedlertid tror man i Polen, att hvarken Jlurendrejeriet eller den i Posen upptäckta sammansvärjningen är orsaken till den skärpta gränsbevakningen; utan att denna 1 främsta rummet åsyftar att förekomma ultvandringar och hufvudsakligen de polska judarnes. En stor del af Polens judiska befolkning bar nämligen visat en öfverraskande håg att undandraga fig ryska väldet, sedan den blifvit ålagd att kläda sig som annat folk. Ukaserna härom ha åstadkommit -hvad-intet förakt, intet förtryek, ingen misshandling förmått tillvägabringa. Väl såg man Polens. judar högst bedröfvade när deras schackreri blef inskränkt, och när de betogos rättigheten att idka krogrörelse och miångleri; men befallningen att aflägga sin särskilda nationaldrägt, betrakta de som ett ingrepp i deras religion. När de icke längre få bära sin långa svarta kolt, sina korkskrufslockar och sin räfskinnsmössa, tycka de sig hafva upphört att vara judar, och de skulle utvandra till tusental, om ej gränskossackerna stängde vägen. Katolska presterskapet anses alltjemnt såsom ganska misstänkt i politiskt hänseende, bevakas strängt och behandlas ännu strängare. vid minsta anledning. På någon ändring häri, till följd af kejsarens möte medpåfven, tror ingen i Polen. RYSSLAND. Kejsar Nicolaus lärer snart komma att åter begifva sig till sin gemål i Italien. Gennerallöjtnanten von Rennenkampf, som år 4844 förlorade det befäl han förde i Kaukasiska armen, emedan han ingifvit en falsk rapport om en träffning med bergfolken, har nu blifvit formligen afsatt från sina embeten. oo KRAKAU, Österrikiska trupper hafva d. 48 Febr. inryckt i Krakau, och ryska och preussiska väntas. Egentliga anledningen till detta besök skall vara, att ett rykte blifvit utspridt om en stor vapendepöt der i staden, hvilken man trott ämnad till tjenst för de insurgenter, som skulle revolutionera Polen. Det berättas att en klotformig holländsk ost, som någon i Krakau skic