Aftonbladet – 2 mars 1846, sida 3

Article Image
flit. En stor men igengrodd kanal röjer dock att mera omsorg i den vägen herrskat här fordom. Utom mimosor, pipalaoch tamarindträden, ser man här äfven dadelpalmen i allsin prakt och skönhet. Flera ansenliga städer ligga utmed allmänna stråkvägen emellan Lahore och Attock, bland hvilka den betydligaste är Ramnaggar, vid Chenabs venstra strand; den bebos af mohamedaner. Den smalaste och mest vårdslösade bland de fyra landsträckorna begränsas af Rawi och Sedletsch och uppnår endast 44!, miles bredd. Äfven här har naturen förberedt allt, för att med ringa biträde framkalla den yppigaste vextlighet, men detta biträde saknas likväl ännu, och till följd af bristen ser man blott små fält odlade. Här ligga dock hela landets största städer: Lahore, Amritsir (Amrita-sara — Ambrosia-essencen) och Kassaur. Sedletsch är den ansenigaste bland Indusflodens tilloppsströmmar; den håller 340 till 400 yards i bredd, oeh i regntiden öfversvämmar den och befruktar sålunda landet i sitt grannskap. I December, vid 229 luftvärme, höll dess vatten 414. Oberäknadt detta af naturen så rika, men af menniskohanden så vårdslösade land, hörer till Sikhernas rike äfven den sköna oc) rika provinsen Multan, på högra stranden af Indusfloden ända uppom Mittankoe. Man kan uppskatta det af Maharadscha beherrskade området till 355 svenska qvadratmil, bebodt af ö millioner menniskor, och statsinkomsten till emellan 2 och 3 millioner . Det är indeldt i provinser och distrikter, hvilka öfverlemnas åt guvernörerna och serdarerna till förvaltning, mot en bestämd afgilt — ett slags arrende; naturligtvis söker hvar och en att utpressa så mycket han förmår af sitt arrendegods. Multan, som styres af en hindu, är beskärdt med den bästa förvaltningen och Kaschmir utsuges värst. I de konungalöses land, som Arrianos kallade Pendscbab, uppstod, vid slutet af 43:e århundradet efter vår tideräkning, en religiös sekt, stiftad af en hinduprest vid namn Nanik; sekten kallades Siks eller Seiks och tusentals hänförda svärmare slöto sig snart till densamma. Nanik var en lärling af Kahia, och sålunda en hinduisk Deist, samt utgick från grundsatsen af en allmän fördragsamhet i troSsaker. Men denna försonliga religionslära var en hädelse för de ofördragsamme Mohamedanerna, och sedan sekten utbredt sig under en tid af omkring hundra år, blef dess dåvarande andlige styresman dödad af dem 1606. Detta tyranni förvandlade de förut fredliga Sikerna till fanatiska krigare, och under Har Govind, sonen af deras så grymt uppoffrade öfversteprest, uppträdde de som öppna fiender och hämnare mot sina förtryckare. Vanmäktiga likväl att kunna motstå de mot dem utsända härarne, blefvo de fördrifna från trakten kring Lahore till den nordliga bergsbygden. Först år 4673 lyckades det för Guru Govind, Har Govinds sonson, och den tionde bland deras öfversteprester, att med ett snille likt nåson grekisk lagstiftares förena Sikerna till ett religiöst-krigiskt sambälle och förstärka det. Han afskaffade alla kastskilmader ibland sina anhängare, förlänade åt de nyomvände lika rättigheter, hvilken tro de än förut bekänt, och för att åstadkomma ännu mera enighet, påbjöd han en egen drägt och egna sedvanor.. Hvar och en blef förbunden till vapentjenst, måste bära blå kläder och låta hår och skägg vexa. Sikerna förakta bruket af tobak, emedan den smutsar, och hålla, likt Hinduerna, oxen och kon för heliga djur. Men af den påbjudna måttan och fördragsamheten lifvas ej mera deras nuvarande Gurus eller prester; och Akalis, deras fanatiska botöfvare, tillåta ej mera Muhammedanerna, hvilkas herrar Sikerna nu olilvit, att fira sin gudstjenst utan afsöndradt och i stillhet. Akalierna erkänna ingen öfverherre, men fördraga dock landets, hvilken de efter godtycke skymfa och hvars lif de utan försyn eftertrakta, när han förfar mot deras åsigter. De äro vanligen beväpnade med ett rundt kastvapen, som de bära antingen på sin upptill spetsiga turban, eller vid sidan. Det utgörs af en platt jernbricka af 8 till 14 tums diameter, ned ett hål i midten och skarpslipad på yttre ,mkretsen; de sätta den i en kringsurrande röelse på fingret eller på en köpp, och kasta den edan på sin fiende med sådan säkerhet, att len skär hufvudet af honom. Ett antal afl lessa akalier bilda en serskild tropp i Maharadschas krigshär. Granth, Sikernas bibel eller heliga bok, vilken innehåller deras budord, är det enda öremålet för deras dyrkan; den träffas nästan i var by, på ett bord i ett stort rum, dit hvar ich en kan ingå, öppna boken och läsa högtl! PET NET RAR SST SK NT NE KEN es

2 mars 1846, sida 3

Thumbnail