Aftonbladet – 24 februari 1846, sida 1

sv EE XP NL EM BR SP ER: SES De på förmiddagen ankomna utländska poster medförde tidningar från Paris af d. 42, från London af d. 43 samt från Hamburg af d. 17 dennes. FRANKRIKE. Lagförslaget om hemliga utgifterna var redan aflemnadt till deputeradekammaren och denna bade valt utskott för att bebandla frågan. Vanligen ger denna fråga anledning till häftig strid, emedan det är ett slags förtioendevotum till ministrarne; men denna gången har ministtren så hastigt väckt den, nyss efter sin seger i adressfrågan, att op3ositionen har föga bopp till att kunna begagna sig af tillfallet, för alt oroa vederbörande. En tidning uträknar likväl, att den blott behöfde vinna 20 röster för att segra öfver den ministeriella majoriteten, som redan skall -hafva ansenligt hopkrymt. Pianen skall Vara att piskynda kamrarnes arbeten, samt framför allt budgeten, så att den kunde a slutas i Maj och deputeradekammaren upplösas, hvarpå nya val skulle ske i början af Ju:i månad. Deputeradekammaren hade i lagförslaget angående vinförfalskning gjort så minga ändringar, att det knappast kan igenkännas och svårligen lärer af pärskammaren antagas. Motionen af.br S:t Priest angående 3 proc. räntans konversion bar af fyra kommitteer blifvit tillstyrkt till upptagande; således kommer trågan att föredragas för kamrarna. Nu säges åler att ministeren icke känner sig nog stark att våga komma fram med dotationsfråzan. Nyare underrättelser från Algier af den ö dennes meddela, att Abd-el-Kader tågat längs södra gränsen af Tell ärda till Stodna, hos Uled Nails, och ati man befarade att han marcherade på Biskara. Annu är han siledes icke infallen i provinsen Constantineb. Marskalken Bugeaud var d. 3 i Bogbar, för att tränza fram till Uled Nails; och generalerna Bedeau och dArbouville höllo sig vid gränsen af den lilla öknen, för att i nödfall beticka stora vägen. Ehuru skådeplatsen för dessa törelser är 350 till 60 lieues från Algier bar dock marskalken litit uppbådå en del af milisen för att i nödfall. betäcka Metida. Afven äro de militära straff-fångarne organiserade på militäriskt vis. Hertigen af Aumale anses säkert komma att afgå till Afrika för att taga befätet i Constantineb, samt söka reda förhållandena mellan eivilstyrelsen och militärmyndigheterna. Dessa sednare vilja icke låta den förre komma i verksamhet; de undanhålla upplysningar och krångla på allt sätt, för att bibehålla sitt hittills innehafda välde. Oordningen i förvaltninsgen har varit stor. 14 högre tjenstemän äro anklagade för försvillning af statens medel, men i Algier stå bostryckarne i sådant beroende af militär. myndigheten, att ingen tidning vågat ännu omtala saken. ; SA Ifrån Hayti hade mån nu rapporter af d. Z Jan. Genera!ksasuln Levasseur hade blifvit så förfördelad, att hau afbrutit underhandlingarne, gått ombord på fregatten Theltis, och afsändt br Pubrac sjelf til Frankrike med rapporter. Haytiska regeringen hade väl förklarat sig vilja ersätta Dubrac, men så obetydligt, att anbudet icke kunde antagas; den vidhöll, att han skule återkallas från konsulatbefattningen. Vid Portau-Priace lågo qvar, utom Thbetis, en fransk korvett och ett krigsångfartyg. ITALIEN. Den hastighet, hvarmed underrättelserna om de sista krigshändelserna i Hindostan anlände: öfver Trieste, tyckes ha stadgat engelsmännens beslut att för sin ostindisda post välja denna väg, i stället för den förut begagnade öfver Marseille och genom Frankrike. M:r Waghorny, den bekante upphofsmannen till de nuvarande skyndsamma förbindelserna mellan England och Ostindien, förmäles nemligen hafva i slutet af förra månaden trädt i underhavdlingar med Lloydsbolaget i Trieste, i ändamål att förmå detta handelssällskap att åtaga sig befordrandet al ostindiska posten öfver Trieste genom Tyskland. Österrikiska regeringen säges ha vägrat erkänna Frankrikes nyligen utnämnde konsul i Venedig, signor Limperani, derföre att han skall hafva gjort sig misstänkt, för att stå i förbindelser med det Unga Ttalien. SPANIEN. Deputeradekammaren har redan antagit 18 paragrafer af val-lagen. Valen komma a!t ske distriktvis och kawmaren att utgöras af 349 ledamöter. Clamor Publico, var åter lagförd för skymfliga skrifsätt mot regeringen. NEDERLÄNDERNA. Ifrån Bafavia hade man goda underrättelser, hvad beträffade kredit-väsendet och handeln. Ar Rochusens vidtagna vexel dragning på skattkammaren i Haag hade haft god ve:kan doch vexel-kursen ifrån 78 uppgått till 95 å 96 Proc., så att pariskurs motsågs. Deremot befarade man mycket att regeringen har en plan till att införa ett pappersmyntsystem i Holländska Indien, hvilket skulle åter förrycka handelsförhållanderna, liksom kopparmyntet förut gjort. I Amsterdam hade en hr Soetens uppträdt ned ett förslag, att anlägga Aspbaltsvägar i stälet för jernvägar. En sådan är redan påtänkt nellan Amsterdam och Harlem; och kostnaden inses blett blifva ?-:delar af iernvägsanlägonings