Aftonbladet – 23 februari 1846, sida 1

—- —— Han ankrar i skygd af bergen, glad, De berg som värna Nidaros stad ). Ren solen upp ur östervåg drar Och flammar mot Christkyrkans tornkors klar, Och glimmar emot den förgylda bog, I Nidaros hamn af drakarnes skog ). Högt kyrkans torn mot skyarne sträfvar, Och liksom från himlen melodiskt svälvar Till jorden klockornes klingande slag, Som helsa den nyfödda strålande dag, Då åldriga munkar i heligt chor Sin morgonsång sjunga med andakt stor. Till kyrkan ses Orm med brådska skrida, Och Aslög följer tätt vid hans sida, Med henne han in under hvalfvet träder, De bigta för de heliga fäder. Vid helige Olofs skrin de göra Sin bön på knän, och till höjden föra Sin tack till Gud Fader för lif och helsa, Sin tack till Guds Son och hans Moder blid, Som velat dem ur farorna frelsa; Sin tack till Sankt Olof för mod och frid Han ingaf dem uti farans tid. 5å lemna de trollens silfverfat Fill biskopen fram för kyrkans stat, Som bot och försoning för ungdoms fel; Och aflat blef derföre derss del, Af fadren biskopen gode. Då blefvo de glade till mode. x7Z Vu kläder sig Orm i harnesk blått, ) Nidaros: Trondbjem. ) Drakar: krigsskepp,