UTRIKES, STORBRITANNIEN. Då: diskussionen den 40 skuile börja i Un-r lerhuset öfver tullfrågosna, uppsteg Sir Robert!s Peel och förklarade, att han i så måtto förän-1 lradesitt förslag. röramde spanmålstullen, att s vad parlamentet i den frågan komme att be-l1 sluta, ej skulle äga kraft af lag förrän samma j lag regeringens sanktion derå följde. (Ursprung1 liga förslaget innehöll, att den blifvande nyalc spanmålslagen skulle-gälla-ifrår d. 4 Bebr. d. å))S Men för att så mycket som möjligt fortskynda denna. vigtiga frågas afgöramde, var det regaringens. afsigt, att nu ställa henne frärast på fö-!k redragningslistan., så att. de andra tullfrågornayjt först sedan den. om spanmålstallen var afgjord; i skule förekomma till öfverläggning. Iföljd af eg detta förklarande. började pm diskussionen en-l1 samt om spanmålsfrågan.. Den förste talaren, s som. uppträdde, var. Hz: Niles, och. han började il genast med att. föreslå Hillens uppläsning efter G: månader, dv. s.. dess. förkastande.. Atskilliga: understödde honom, soeh andra talade emot. ; Bland dessa sednare märkes isynaerhet Lord Sandon, representant för: Eiverpool,. som törut ifrigt förfäktat spanmålslagarne, Teen nu. förklarade sig skola rösta för Peels förslag... Af Lord John RusseHs yttrande. kan man sluta, på hvad sätt Whigs. ämna gå tillväga i denna fråga. Han nar väl Peel att taga i ytterligare noga löfvervägande om det ej vore så godt att nu genast afskaffa spanmålslagarne, men förklarade derjemte, att i falk ministern ej kunde förmå att modifiera sin plan på detta. sätt, så skulle ban (Lorden), dock rösta för densavama sådan deh na är... Denna förklaring, är en följd af beslutet vid en konklav, som oppositionen hålrlit bas Lord John Russell. Man bade der kommit öfverens om, att hellze taga emot hvad IPeel nu bjuder i spanmålsfrågan, än att genom linsisterande på någon förändring i hans plan Isplittra rösterna, och derigenom möjligen gifva I Roriesvunnet spel: Såsom vi fösat nämnt, I sdror man att Peels plan går igenom i Under!lhuset med omkring 290 rösters piralitet, ; Miss Burdett Coutts, dotter al aflidne Sir Frazeis Burdett, och genom testamente ägarinna af en. ofantlig förmögenhet, har nyligen skicrIkat en skuldförbiadelse in bianeo till biskopen -li London, och anmodat honom ifylla den sumalma, som kundeerfordras för uppbyggandet a oten kyrka saxat kyrkoherdeboställe och skolhus tlför hvilkas underhåll hon dessutom skänkte er Plarlig ränta af 300 sterling. Biskopen åter skickade förskrifningen med vederbörliga kom i. plimenier, och. emottog af den rika missen dlutbyte en summa af 30,000 . a i POLEN. l Spanmålsutförsel från detta land har nu blif vit förbjuden; men man befarar dock på mång eh ställen hungersnöd, emedan skörden förlidet å nalldeles icke räcker till. för behofvet. I guver tt nementet Augzgustinow såg man redan stora ska atlror af hungraade menniskor vända sig till suv toriteterna med bin om hjelp, men dess had rd licke medel att hjelpa dem. Guvernören ha id. I förklarat, att regeringen väl skall skaffa spar TI mål och utsädeskorn till billiga pfiser,: me hm s AM 8 den icke kan gifva något understöd gratis elle ig, Såsom förskott. Regeringen skuld anläbga-ms vin gasiner i Lomza och Augusto : j me ej att öppnas förrän i