Aftonbladet – 17 februari 1846, sida 2

äfven måtte halva ställt franska flaggans öberos ende i skydd för hvarje kränkning), blef förkastadt med 217 röster mot 444. Dupin gjorde ett förslag till en slutmening, så lydande: vår sjörätts skyddande principer skola upprätthållas.. Men äfven detta försök att åt Billault vinna seger, misslyckades. De ministerielle talarne sökte i synnerhet lugna kammaren med definitioner på skilnaden mean droit de visite (rätt att kontrollera nationaliteten genom skeppshandlingarnes efterseende och nödig för att upptäcka sjöröfveri), och droit de recherchey (rätt att genomsöka fartyget för att efterse om det har slafvar ombord). — Amiral Larey var den, som i synnerhet ådagalade vigten af den förra rättighetens erkännande af alla nationer. Hr Drouin de Lhuys talade mot 7 och den beväpnade mellankomsten vid Plata-mynningen, men utan all verkan; och diskussionen öfvergick till frågan om expeditionen till Ma-dagascar. Hrr Ternaux-Compans oeh Lasteyrie tadlade anledningarne för densamma och ansågo följderna deraf blifva obehagliga; de klandrade att allt skall ske medelst engelsk samverkan,. och ville hafva: suveränitets-frågan öfver ön upptagen. Hr dSAngeville gjorde slutligen ett förslag till amendement, som var af följande lydelse: Frankrike viker icke tillbaka för de offer, som så vigtiga interessen erfordra; men det väntar af Eders Majestäts regering, att den icke utan erkänd nödvändighet inlåter sig i aflägsna:. och vågade företagy. Sedan hr Guizot förklarat sig icke hafva något emot dettas antagande, och ett försök af hr Billault att få suveränitetsfrågan omrörd, blifvit afstyrdt, antogs amendementet nästan enhälligt.. Äfven antogs 8 S, innebållande protesten emot polska nationalitetens kränkning, och i hvilket denna gång, med kommittens gillande, ordet Polen uttalas. Vid postens afgång hade hr de. Lamartine ordet angående de Syriska kristne. Ifrån Otaheiti hade man underrättelser af d. 10 Sept. Pritchards anspråk hade blifvit sorgfälligt pröfvade och blott i en punkt var olika mening emellan Englands och Frankrikes om-bud, men den blir säkert lätt bilagd, ty sir Robert Peel har redan yttrat sig derom på förhand, gynnsamt för franska kabinettets åsigt.. Engelska amiralen sir G. Seymour: hade ankommit med ett linieskepp och en korvett. Blott med den sednare hade han gåttin i hamnen vid Papiti, och saluterat franska protektoratsvimpeln, likväl efter något dröjsmål. Detta uttydes såsom en obekantskap med hans :kabinetts afsigter. Från Algier var intet nytt. SPANIEN. Adressen hade blifvit definitift voterad och skulle genom en deputation öfverlemnas till drottningen. Derefter skulle val-lagen förekomma. Olamor publicos påstår, att efter antagandet af den lagen blifva Cortes prorogerade. Couren och handkyssningen hos drottningen hade varit lysande, och ingen talar! mera om ministerförändring. Ett spanskt blad omtalar en temligen otrolig tilldragelse i Vera Cruz. Manskapet på spanska krigsbriggen Patriota och på en engelsk fregatt, hade anställt kapprodd. Då spaniorerna segrade, hade engelsmännen bakslugt låtit ett skott afbrinna, som dödade tre spaniorer. Derpå skall. briggen, vid utseglingen ur bamnen, bafvå gifvit ett lag emot engelska fregaiten, som dödat och sårat 60 engelsmän. NEDERLÄNDERNA. Regeringen har föreslagit i generalstaternas andra kammare; att ryska flaggan skall räknas till de mest gynnade nationers, och på samma gång begärt, att de tullförhöjningarne skola gillas, hvilka regeringen provisoriskt anbefallt, såsom vedergällning för Belgiska åtgärderna mot Hollands handel. Dessa skulle likväl blott gälla för ett år, för att kunna förändras om Belgien vill ändra sitt system. TYSKLAND. Den bekante theologen d:r Theiner, som förenat sig med tysk-katbolska kyrkan, har nyligen i Rawicz haft ett sammanträde med Ronge, Czersky och tvenne andra af de tyskkatholska —————Ne — RR mm F-V FE or: fr ror JR: SN