Aftonbladet – 16 februari 1846, sida 1

norlunda kan vara, för att vara godt. Verldens förvridning är menniskans verk: Hon gjorde derföre rigtigast; om hon sökte godtgöra sina förbrytelser genom att återlänka i banan hvad hon -skjutit mer eller mindre på sidan. Sättet och vägen, dem lär hon känna af de der obarmhertiga lagarne,, som äro envisa nog att följa med hvart hon går, att öfverallt ligga framför fötterna. : Hon behöfver blott öppna ögonen, för att se huru allt i grunden är eller bör vara. — Föröfrigt är det ej så farligt med det omtalta barbariet,, som skulle återkomma med det gamla språket; ty en grånad häfdeforskare har yttrat, att verldshistorien ej tvenne gånger upprepar samma sak. Väsendet utvecklas således oupphörligt, äfven om formerna någon :gång: synas lika: — Men .modersmålets närvarande tillstånd är i mångens ögon barbariskt. Det har, tycks mig, varit det länge nog, för att ej säga: förlänge. Det är derföre tid, att det följer den store skaldeds uppmaning: — ,Spegla ditt anlet i sjön, och friskt från de manliga dragen tvätta det främmande smink, kanske det snart är för sent. — Hvår denna sjö, eller källa är till finnandes, har jag antydt och skall här, ytterligare derom yttra några ord. Jag har talat om grunden till vårt närvarände modersmål, liksom till de Skandinaviska språken i allmänhet. Denna grund, veta vi, är att söka i det så kallade Fornnordiska (— 1sländska) språket, som ännu, i sina från århundraden bestämda former, sägs till hufvudsaklig del fortlefva på Island. 3). Detta språk eger, enligt grundlige kännares intyg, alla ett mera utbildadt fornspråks, företräden, såsom grundläggning för språkstudier och såsom medel för själskrafternas utveckling och stadga. Som stöd för mina ord kan jag här åberopa intyget af en välkänd, grundlig språkforskare, professor N: M. Petersen 4) i Danmark. Jag hänvisar hvarje tänkande och bildad svensk till eftertänksamt studium af denne utmärkte mans lilla, för det Skandinaviska Nordens framtid betydelsefulla, skrift: ,Om språkkunskap i Norden); likaledes till hans grundliga arbete: Svenska språkets historia wnder dess utveckling ur stamspråketn ), ett arbete, hvilket ingen, som har rätt allvar med studiet af och insigten i sitt modersmål, dess forntid och framtid, kan eller skall undvara. I det förra lilla arbetet; som tillika skall bereda den vettgirige läsaren en klar öfverblick öfver de Europeiska språkens sammanhang eller system, ocH dermed antyda den ordning, hvari, och det mest ändamålsenliga sätt, hvarpå de skola studeras, i denna lilla skrift, säger jag, ger författaren i alla afseenden grundliga skäl för införandet af det fornnordiska språkets studium i skolan, såsom grundläggning, isynnerhet för natiosell bildning och för modersmå!ets rätta kännedom, utveckling och rening. Den må äfven i flere afseenden bidraga till en noggrannare belysning af det ämne, som är föremålet för närvaranue ofullständiga uppsatts. (Forts. följer.) 3) Det enda Isländska lexikon, som mig veterligen finnes, — (ett nytt lär Vara under utarbetning i Köpenhamn af en engelsman, som vistats på Island) — lär af Björn Halderson vara utarbetadt efter isländska språket sådant det ännu .talas på Island. Likväl begagnas detta lexikon med fördel vid studiet af Sturlesons konungasagor på grundspråket. 4) Sedan författaren hållit sitt åt offentligheten öfverlemnade Föredrag inför det Skand. Sällsk. i Upsala; blef han gjord uppmärksam på en af nämnde professor Petersen i Danska tidningen Fetrelandet JM 2005—56 nyss införd uppsats om Det oldnordiske Sprog som Undervisningsgjenstand i de lerde Skoler. Då författaren fler än en gång åberopat den utmärkte mannens vitnesbörd, torde äfven denna uppsats blifva ett nytt. bidrag derti!l och dessutom vara i flera afseenden förtjent af att kännas och begrundas af hela det Skandinaviska Nörden, då ämnet, som den behandlar, måste för de skandinaviska felken vara af lika vigt och betydelse. Jag hoppas derföre, att Redaktionen af Aftonbladet vid tillfälle måtte äfven för den svenska allmänheten göra nämnde uppsats tillgänglig. ) På Svenska öfversatt af A. Lignell. Carlstad 4842. Jac. Lundberg. 142 sk. banko. ) På Svenska utgifven ar J. W. Liffman. Upsala, Leffler Sebell, 1837. 4 Rdr banko. STOCK IIOLM, — D. K. H. prinsarne Gustaf och Osear, som till Upsala åtföljts af kavaljererna, kaptenerne Eketrä och Haffaer, välkomnades strax efter ankomsten sistlidne lördag af den stude