Aftonbladet – 14 februari 1846, sida 3

från de öfre provinserna ej humit nedkomina, n tloch torde det sannolikt dröja. länge, innån. så elstor qvantitet hit nedföres, att skeppning. kan rläga rum. Svenska produkter kunna för närvarande ej finna någon afsättning, och är ej ringaste utsigt n Itill förändring i detta förhållande förr. än freden en gång återställes. Några amerikanska trälaster, -hvilka dör några dagar sedan hitkommö; hafva dock försålts till 20 åa 25 piaster kurant per 1000 platt fot, och en last från Memel har dessa priser, ehuru låga, kunna numera ej erhållas. Af svenska bandelsfartyg finnas här blott ol derstädes intaga och -hit öfverföra en last bo-I skap; frakten är 42 sp. piaster för hvarje kreaKurs 45 Y, pence. — tr Svenska Akademiens täflingsämnen för år 1846. em Ästeliska ämnen: 1): Är icke känslan af det sköna till sin grund religiös? Och med förutsättande :deraf: i hvad förhållande står den estetiska bildningen till sann religiositet? 2) Hvilka äro hufyudkaraktererne af det Homeriska Epes? Hvilkavoro de förnämsta anledningarna till dess uppkomst och utbildnieg? Och Ihuruviga, eller under hvilken förändrad form, kar I det gifvas ett modernt Epos? 3) Femförelse mellan de olika åsigter af sorgspelet och de7 olika former af dess behandling, hvilka förekommit inom särstilta Nationers vitterhet, med afseende på deras inbördes företräden. 4) Under hvad vilkor Kan Läro-dikten anses såsom poösi? : 5) Om den olika karakteren af äldre och nyare Itiders politiska vältalighet: jemte en utveckling af I de grunder, ur hvilka åtskillnaden mellan den förra Toch den sednare måste härledas. :6) Hvilken iwflytelse har det industriella lifvets tilltagande utveckling, under de sednast förRutna seklerna, utöfvat på folkets seder och karakter, på sambällsförfattningen, samt på den intellektueila och estetiska bildningen? 7) I hvad mån har karekteren dt sednare tiders vitterhet, jemförd -med den antika och den vanligtvis så kallade romantiska,blifvit bestämd:gånom den framskridande intellektuella !bitdningen? Och bkuruvida har. denna -infiytelse -verit för konsten fördelaktig eller missgynnande? 8) Lemnar Akademien de täflande frihet att välja något estetiskt eller filosofiskt ämne, tjenligt att utföras i vältalig stil. De täflande lära sjelfva inse, att :det icke är ensamt der metafysiska grundlöäggningen, som fordras; men att Akademien, .då hon förklarat sig emottaga. filosofiska afbkandlingar, ön-l -skat framkalla bemödanden att öfverföra skrifartens förtjenst ill dessa-ämnen för wigtiga utdersökningar, 1 Språkforskningen:: Tivilka äro hufvudepukerna af det Svenska språkets-utbildning; och hvad har det vunnit eller förlorat vid de åtskilliga förändringar, det undergå? För den Historiska framställningen: 4) Teckning af Konung Gustaf I:s sednaste ne-I geringsår, hans personliga egenskaper, och kara teren af hans :39-åriga regering. q 2) Stridigheterne-emellan Kotung Gustaf I:s sö1! ner och sonsöner :om de furstliga rättigketerna: 3) Jemförelse -ermsellan Sveriges ställning vid Gue: staf II Adolfs död år 1632 gök vid Carl Gustafsit död år 4660 med en jemförande öfversigt tillika af rikets yttre och inre tillstånd år 1644, då Christina, och 4672, då Carl XI mottogo Riksstyrelsen ur Förmyndare-regeringarnas händer: 4) Framställning af de följder och den inflgtelse, Sveriges deltagande i 30-åriga kriget haft, så väll i hänseende till Rikets yttre och inre politiska ) förhållanden, som äfven i afseende--pånationaikan rakteren, den allmänna bildningen, lefnadssätt, S sederna, språket. n statshvälfning, som derpå följde, haft på Svenska olkets tänkesätt -och bildning: 6) Jemförelse emellan.de gamlas och nyares förlämsta häfdatecknare, i anseende till förtjenster Vv ch brister. Fi 7) Fråga. Om det måste medgifvas, att, i allnänhet taget, samfundsandan yttrade sig i en höre grad af liflighet och kraft hos forntidens förlämsta folk, är hos de nyare, hos hvilka en mera .osmopolitisk syftning tycks sträfyva att göra sig ällande; af hvilka orsaker måste denna olikhet: mellan de äldre och nyare Folken hufvuädsakligen örklaras? Utfaller: jemförelsen till fördel för de örra eller sednare? Och -huruvida-låter-sann-pariotism förena sig med kosmopolitism i detta ords itt förstådda bemärkelse? 8) Fritt. val af -ämne i .denhistoriska stilen. fed det -förbehåll, att ämnet icke får vara närrare vår tid, än Könung Gustaf III:s anträde till .egeringen, beror det i öfrigt af. de täflande, att r Sveriges, eller andra länders historia. välja nåon ieke alltför vidsträckt period, eller någon ärklig händelse, tjenlig för en utförligare berätIse;seller :ockmålningen af: flera-namnkunniga ersoner i något visst tidehvarf. Akademien: önar likväl heldst, att ämnet väljes ur Fädernesndets häfder.. :T-Skaldekonsten: Lemnar Akademien fritt val af ämne; men då iftaren velat genom detta samfund framkalla sånTr till upphöjande af Äran och Minnet, samt. till Store mäns lof, som dels-styrt; dels -tjent-oeh ddat Fäderneslandet, ser Akademien imed sätsar ilt -tillfredsställelse, om de författare, som täfla han thennes belöningar, välja till föremål för sin gifv ng sådana: Fosterländska ämnen; som förtjena att nit efterverldens minne återkallas. Akademien egitv ottager deriemte öfversättningar af klassiska Auksam fer på alla språk, samt äfven metriska skaldeand cken, hvarvid likväl. erinras,.att då metrikens ps, de be sil ski sal fra köj sjel