Aftonbladet – 9 februari 1846, sida 3

(Recitativ, Andante och Rondo). Hos dennö redbare tonsättare är man van att finna formell hållning, behaglig melodi, ren harmoni, och dessa egenskaper förnekade sig icke heller i denna komposition, ehuru den tycktes oss röja något mindre fantasi och uppfinning, än vi funnit uti andra saker af bans hand. Hans spel utmärkte sig, såsom vanligt, genom soliditet och musikalisk intelligens. — Konsertens båda afdelningar föregingos af Beethovensstorartade ouvertur till Egmont och Rossinis sydländskt lifliga till Barberaren: båda förträffligt egnade till att tillfredsställa olika musikaliska trosbekännare, helst då de exeqveras så vårdadt, såsom nu var fallet. —U— ee 1 as a an