Aftonbladet – 7 februari 1846, sida 3

Å AUC IRU: ICT AL TCHAD VULALIUCLIDV URL a Årte -Ardand 1 I blifvit offenViggjord och innehåller resultaterna af Iden första vetenskapliga undersökning rörande -I denna vigtiga sak.. Hr Garella anser lämpligast; -latt den föreslagna kanalen, på Stilla hafvets sida, I skullelöpa genom Caimitos dal och utfalla i hafI vet vid ankarplatsen Vaca de Monte, belägen unilgefär 427; mil vester om Panama. På atlantiska hafvets sida skulle den gå genom Chagres-flodens I dal, men. icke sluta vid Port Chagres, i hvilken I djupgående fartyg ej kunna inlöpa, utan 7, mil längre bort, i Simons Bay. Från floden Caimito tl skulle kanalen gå längs efter en af dess tillflöden, den lilla floden Bernardino, vidare till berget Aho-1 gayegua, öfver hvilket den skuile ledas på en punkt belägen 453 fot öfver hafvets yta. Derifrån skulle I kanalen löpa ned i floden Pajers (annars kallad I Bonito) det, följa den ända till Dos Hermanas, der förena sig med Chagres och parallelt med dess bädd, hvilken på somliga ställen skule bespara I mödan af gräfning, ledas till Gatun, hvarest ChaI gresfloden tager af åt ett annat håll, än kanalens ländpunkt, Simons bay. Kanalens hela längd skulle Ikomma att blifva 7 svenska mil, af bvilka nära 5 ligga mellan Chagres och Stilla hafvet, något öfver 14 mellan Ghagresfloden och Simons bay samt nåIgot mindre än 4 längsefter flodens bädd. KanaTlen skulle få följande dimensioner: djup 22 fot 9 tum, bredd: vid vattenytan 4146 fot 3 tum, i botIten 65 fot.. Nittiofyra slussar skulle behöfvas för att föra fartygen till kanalens största höjd och hvardera kosta 300,000 rår bko. Men hr Garella föreslår en. storartad utväg attsänka kanalens största höjd från 455 till 160 fot och således betydligt minska slussarnes antal och den genom deras pasIserande uppkommande tidsutdrägten,inemligen att igenom det ofvannämnda berget gräfra en tunnel, hvilken, utom kanalens förut uppgifna dimensioner, borde blifva minst 420 fot hög, om fartyg skulle kunna gå igenom den med stående undermaster, och !, svensk mil lång. Kostnaden för hela kanalen är beräknad till 63 millioner rår bko. 1 — ,Journal de Loiret, berättar, att den via)duct, hvaröfver jernvägen mellan Vierzon och Orleans löper, skall vara på väg att röna samma öde, som den vid Barentin, hvilken nyligen rasade. Ett af hvalfven, säger tidningen, har redan öppnat sig, och andra hafva spruckit. — KONUNGARIKET NEDERLANDS ÖRLOGSFLOTTA består för närvarande af 83 linieskepp, fregatter sc., med 2265 kanoner, 9 ångbåtar af trä med 164 kanoner, 3 ångbåtar af jern med 22 kanoner, l och 473 transportfartyg. Dess handelsflotta består af 369 fartyg, af hvilka 489 tillhöra i Amsterdam och 4103 i Rotterdam. Af dessa 369 fartyg sysselsätter handelssocieteten 2935. — DET SÅ KALLADE TRUCK-SYSTEMET I TYSKLAND, hvilken benämning förmodligen betyder skära för sig, har länge blifvit af pressen i Rbenländerna och Belgien anfallet, men frodas dock ännu. I kretsen Dären, säger en tidning i Aachen, finnes en fabrik med ett stort antal arbetare, till största delen Waloner, hvilka sedan 20 år icke erhållit penningar i lön, utan endast af husbonden fått boning, säng, köksredskap, matvaror, ved, och med ett ord alla sina behof, emot beräkning af vissa för året stadgade priser. Detta har väl, vid företa anblicken, ett patriarkaliskt utseende; men då man ser tariffen och dermed jemför arbetslönen, så försvinner hela skenet, och anstalten framstår såsom ett sätt att bibehålla folket i en den mest tryckande lifegenskap. Patronen vinner på två sätt, och arbetaren Kan ej semla hop en enda daler, hvilket eljest kunde sätta honom i stånd att lösa sina band; tvärtom står denne alltid i skuld hos husbonden. För att slutligen betrygga sig om, att icke en styfver kan gå utom fabriken, har man inom den anlaggt kägelbana och väj us, så att den är en hel verld för sig, der fabtiksherrn på allt sätt beskattar inbyggarne. Detta system erinrar till en del om vissa förhållanden hos oss; ja om sjelfva vårt stat-torparesystem, som äfven är grundadt på beräkningen att hålla folket i ständigt armod och beroende af godsegaren. , — HURU DJUPT SKALL KÄLEN GÅ? På denna fråga veta landtmännen i Belgien alltid att svara. Sin kunskap härom hemta de hos myrorna; desse insekter gräfva sig nemligen vid första höstfrost så djupt ned, att de kunna ligga i vinterdvala under kälen, utan att nås deraf. Man uppgräfver vid denna årstid en myrstack, för att få den nödiga upplysningen. I Namur ha jordbrukarne sedan gammalt derefter rättat djupet på potatisgroparne, utan fara för misstag. Som exempel kan anföras att vid början af tjolårets vinter hade myrorna begifvit sig ned på 2 fots djup under gräsvallen, och vintern -blef i Namur ganska sträng; för innevarande vinter, som är ovanligt mild, hafva de blott lagt sig 2 tum djupt. Biens höstarbeten kunna tjena till samma ändamål; men mindre noggrannt. Före förlidet års vinter vaxades deras kupor igen fuilständigt; för i år ser man dem mer eller mindre öppna vid flustret. — ETT KYPARE-ARCANUM. En vinhandlare i Reims har i flera år åtnjutit ett slags monopol på utförseln af cbawnpagne til Wärtemberg. Vinet, . som är utmärkt godt, äger tillika egenskapen att åstadkomma en ovanlig munterhet. En viss Hr Richard Hartman i Chemnitz hade gjort samma erfarenhet; han fann att ett enda glas af denna champagnesort (hvilken är märkt med N. S.) var nog för att försätta honom i ovanligt glädtigt lynne. Han beslöt nu att underkasta denna trolldryck en vetenskaplig analys och skickade några buteljer deraf till Liebig. Den berömde kemisten upptäckte snart att gasen hos ifrågavarande champagnesort icke mer än ti!l en tredjedel utgöres af kolsyregas, och att de öfriga två tredjedelarne äro så kallad lustgas (qväfoxidul), hvilken fått sitt förra namn af egenskapen att vid inandning åstadkomma ett slags glädtigt rus, mindre vådligt för helsan, in det af haschisch eller opium. Huru denna gas kunnat inbringas i champagnen, eller om den är utvecklad genom någon egenhet vid jäsningen, har likväl ännu icke kunnat utforskas. — Errt morpD På Honc-Konc. På denna en