Aftonbladet – 7 februari 1846, sida 3

2006) EUBTLEOVERSTY SICERBESIBEFEFSUNESERIKSSRREER SOT SSwss PILANDADE ÄMNEN. — FREDRIK DEN STORE OCH PIETISTERNA. Fre ;drik Förster berättar uti sitt nyligen utkomna ar bete: Leben und Thaten Friedrich des Grossem j följande: Vi finna att konungen under denna tic (1744) varmycket böjd att taga skådespelare i skydd mot förföljelser af dessa hycklare, som förklarade deras stånd för oärligt och deras konst för ett satans verk. Den teologiska fakulteten hade till generaldirektorium ingifvit en i denna anda affattad föreställning, hvaruti fakulteten, i en mycket hätsk ton, fordrade att komedianterna skulle förvisas ur staden Halle, emedan de endast förorsakade studenternas timliga och eviga förderf. Konungen, som var ogunstigt stämd mot de Hoalleska piectisterna och isynnerhet mot d:r Franke för dennes förföljelse emot filosofen Wolf, skref i margen af generaldirektoriets till honom inkomna hemställning: Det gudeliga hycklarepacket är skulden dertill. De skola spela och hr Franke skall vara närvarande dervid för att gifva studenterna en offentlig reparation för sin narraktiga framställning, och kommendanten skall inskicka till mig attest om att så skett,. Han tog saken så strängt att han ännu ytterligare, några dagar derefter, anbefallde generaldirektorium, att insända till honom attest deröfver, att d:r Franke varit på spektaklet. Generaidirektorium utbad sig att ännu en gång få föredraga denna sak inför konungen, men han vidhöll sin befallning och skref ett par dagar derefter: för framtiden skola herrar hycklare-prester blifva försigtigare och icke tro sig kunna draga gencraldirektorium och mig om näsan. De Halleska hycklarne måste hållas kort; de äro evangeliska jesuiter och man måste icke vid något tillfälle inrymma dem minsta autoritet. Ungefär fjorton dagar sednare befriade konungen likväl d:r Franke ifrån att gå på spektaklet; men han måste i det stället erlägga en viss summa i böter till fättigkassan. Detta var annat än pietismens nuvarande sötebrödsdagar i Preussen. — HeinrircH Heine. Öfver denne, för sitt snille och isynnerhet sitt träffande skämt, äfven i Paris så mycket beundrade tyske skald och prosaist, har Wiener-Zeitung nyligen meddelat åtskilliga biografiska data, som äro mindre bekanta. Heinrich Heine är född i Disseldorff år 4799, af judiska föräldrar. Som barn hette han icke Heinrich; hans judiska förnamn, som han bekom vid omskärelsen, var Herz, efter hans ännu i Hamburg lefvande farbror, Herz Heine. Samson Heine, skaldens far, var äfven bror med den för sin rikedom och sin välgörenhet så ryktbare Salomon Heine i Hamburg. Modren, som ännu lefver i Hamburg, beter Belly van Geldern; äfven hon var och är judinna; och hennes tillnamn antyder icke någon kristen fröken von Geldern. Hennes bror och syster lefde begge i Dässeldorff, och tillhörde judiska församlingen derstädes. Heinrich Heines syster, Charlotte, äfven fortfarande judinna, är gift med judiske indigofabrikanten Moriz Emden i Hamburg. — Vid femton års ålder ingick Herz Heine såsom lärling hos ett judiskt bankirhus Behr und Rindskopf sel. Sohn, och var qvar derstädes några år; men som han icke visade något tyeke för affärerna, tog fadren honom tillbaka till sig. Deri från reste han år 4818 till universitetet. År 1891 öfvergick han till kristna kyrkan, och fick vid döpelsen det förnamn, som han sedan i egenskap af författare begagnat. Heinrich Heines bror, Maximilian, äfven döpt, lefver som läkare i S:t Petersburg. — SPÅR EFTER DET FÖROLYCKADE AMERIKANRKA ÅNGFARTYGET PRESIDENT. Madrider tidningen El Heraldo innehåller i sitt As för d. 43 förlidne månad den uppgiften, att några fiskare från Marico, i grannskapet af Guipuscoa, nyligen vid en iskfångst funnit en korkad butelj, som flöt i sjön och innehöll ett blad med följande rader: Ship President. We are bloked upon Tre (Ice?) and... ve cant live much time... What Time! Kind riend Will acquaint our... We are dying of hunser ... I am fainting... Hit..... Denna butelj nåste sålunda härröra från ångfartyget President, iom redan för tvenne år sedan försvann och om vars öde man sedermera icke erfarit någonting. Man kan likväl med skäl betvifla autenticiteten af lenna uppgift, hvilken eger allt för mycket syskontycke af flere andra, som man hört omtalas i fremmande tidningar. i I i I I