Aftonbladet – 6 februari 1846, sida 3

9 OS OF hvarandra. g t OM ARISTOKRATFÖRDÖMANDET I POST E TIDNINGEN, mM. w. el Uader en sådan rubrik innehåller Daglig 7 Allehandas Winterblads-afdelning för i dag Al f skilliga ganska goda sanningar i anledning s . Jen insänd artikel i Posttidningen, hvilken be . skrifver det obestämda och till och med.ozre a) diga sträfvande, om hvilket några yngre parla mentsledamöter i England på de sista åren för r enat sig under den gemensamma benämningei , Young Enrgland, ceh hvilket närmast kan ka Irakteriseras såsom elt slags filantropisk abso a lutism, bestående deri att de söka samman binda en sannolikt verklig ömhet och delta -Igande för de lägre klassernas belägenbet, mec predikande af Torypartiets mest ultramonarki -Iska läror i politiskt hänseende, hvarföre de också caktadt sina utfall emellanåt mot aristo. kratien stå serdeles väl hos alla aristokratvurmar i och utom England. Winterbladet bal .på ett klart och förtjenstfullt sätt visat, hvartu! det bär af med ett sådant poetiserande, och vi tillåte oss derföre här intaga ett utdrag af arI tikeln: I MÅtt försvara stånds och klassers makt isamhället; men i synnerhet att upprätthålla aristokratien — naturligtvis så god hen på stället kan presteras, ty skälm den, som tar bättre än han har! — har ögonskenfgen hela tiden varit den offieielles diktan och traktan; men nu låter han, utan all anmärkning eller reservation, i fredags en insändare rycka fram med de betänkligaste anmärkningar mot Englands statsskick, som skall lida af ett par stora missförhållanden, nemligen: 1:0 alt aristokratien är enväldig, hvaremot måste sökas en motvigt i det egentliga folkets förökade betydenhet,; att underhuset icke är sjelfständigt, utan ledes af en hemlig Liga al knappt ett dussin mäktiga aristokrater, som bestämma valen genom bestickning och taga medlen dertill ur skattkammaren, hvilken blifvit för dem öppnad genom deras verktyg, underhuset; 2:o att det enda sätt att få ett slut på klasslagstiftning, är att icke uppdraga någon makt åt klassernan; att klass-anomalier, måste försvinna äc. Hvem har nu sagt allt detta? Jo, en af den officielles insändare. Men efter hvem? Jo, efter det Unga England. — Vi föreställa OSS, huru förvånad läsaren skall se på oss och fråga: det unga England? hvad är det för slag? — Vi vele försöka att gifva ett svar, så tillfredsställande och tillika kort, som möjligt. Sedan några år tillbaka, har en viss litterär notabilitet i England, en hr dsraeli (hvars egentliga ursprung lärer antydas af namnet), sjort något uppseende, men just icke gerom hvad engelsmännen kalla close reasoning eler logisk skarpsinnighet eller faktisk och prakisk kunsksp, utan genom vurmerier om pren monarki, och annat dylikt, som påminner om le franska flintbårda legitimisterna, eller om n mängd tyska och svenska s. k. filosofer. f ITvem som i några-år följt den engelska presj! en, har: haft tillfälle se, hvad slags uppseende t nannens excentriska funderingar gjort: det är ndast med gyckel och skratt; som de blifvit Dn mottagna; och någon allvarsam uppmärksam-lyi et har icke blifvit deråt egnad. Dn Skälet härtill är, icke blott satt lärorne ärom f den beskaffenhet, att de icke slå an på de d raktiska engelsmänner, utan hufvudsakligen 2 t de ingalunda äro unga, utan endast uppkok 1 ett gammalt politiskt system, som i sekler ha lifvit drifvet och aldrig upphört att hafva sina lej rhängare, fast de alit mer och mer trängts ilan uggan och blilvit utskrattade, såsom kraftlösa ni ;ngångare. Ifrån Henrik VII ända till 4689 m s revolution voro dessa läror de officielt er-R: inda (med undantag af 4640och 1630-talen); ha sh Stuartarne supade på det nära till fåniget halsstarriga försvarandet af dem. Seder-! v era glesnade lederne af deras anhängare ult era; åtminstone blefvo de mindre högljuada. en fortlefvat bar dock sekten oafbrut: och Hö nellanåt låtit höra utaf sig, såsom nu .oavnlma odlad. — ms As sn qv Visserligen lärer i England finnas et parti23 ler snarare ett litet kotteri), som kallas14 ouog Englandy; men på dess Täror och sträf-) nden synes den officielle insändaren icke 2 fva stort reda; och närmare begrepp derom oct rde böra hemtas ur annat än romaner. — — brik gelsmännen bafva för väl haft tillfälle att i;fri 1 egen historia jemföra följderna af en frilina