Aftonbladet – 4 februari 1846, sida 3

sen i en fjerding, hade hon kunnat få sig mån ga mål mat, en klädning att betäcka sin skälf vande kropp med — men hon gjorde icke dett bruk af sitt fynd; hon bar det till egaren jutan att likväl deröre erhålla någon belöning Ty denna usla qvinna, som nästan aldrig nju tit någon förmån i lifvet, som, oss vetterligt icke erhållit en vittens understöd inom del församling bon är född (Ladugårdslands försam ling), som blifvit bortstött, förkastad, glömd a hela verlden... denna qvinna är ärlig! Berättade hon händelsen om silfverskeden skulle hon med sin gröfsta röst tillägga: Det var synd om pigstackarn, ty hon fick bannor, för det att jag kom inlåpandes i köke med skeden så att herrskapet såg det.n Uila har tjenat på många ställen, men blot! ett halft år på hvardera, emedan man öfverallt tröttnat vid den döfva tjenarinnan. På sednare tider har hon dock blifvit mer och mer oförmögen till dylik tjenstebefattning. Ar 41842 erhöll hon följande betyg: Ulrika Eleonora —n är döf och har klen kroppskonstitution, hvarför hon är oduglig att antaga årstjenst. Betygas så saunt miz Gud hjelpe till lif och själ. ON: W. af Grubbens. Att Ulla äfven är klen till sitt förstånd, det hafva hennes många husbönder och matmödrar hundra gånger försäkrat henne. Men dermed förhåller sig på ett mycket eget sätt: hon tyckes nemligen i vissa fall vara klokare än mången klok. Ty, frågen j henne (d. Vv. s. om j kunnen anstränga er röst så starkt att hon vore i stånd att höra er), så skolen. j få erfara om denna qvinnas andliga tillstånd något som j kanske icke väntaden er. Frågen henne t. ex. om en kristens skyldigheter emot Gud och nästan... talen vid henne och j skolen finna, att hennes sristendomskunskap är klar, lefvande och varm såsom en ung flickas vid dess första nattvardssång. Der finnen j hemligheten! Denna qvinna är gudfruktig. Derföre katar hon ej, derföre knotar hon ej, i erföre är hon ärlig!