Aftonbladet – 4 februari 1846, sida 1

YTTERLIGARE OM LYSHÅLLNINGEN I HUF. VUDSTADEN. Herr grefve D. Frölich, som varit en bland de kommitterade för utarbetande af det förut meddelade betänkandet rörande ett förändrad! sätt för gatulysningens verkställande, har begärt rum för nedanstående artikel, hvilken vi rekommendera till genomläsning och begrundande, emedan den synes ganska förtjent deraf Läsaren torde erinra sig, att, då frågan om gaslysning i Götheborg först venti!erades, satte Altonbladet i fråga, huruvida man tillräckligt betänkte sig i afseende på kontraktets afslutande med det engelska kompaniet. Flere personer, till hvilkas kännedom af ämnet vi hade mera förtroende än till vår egen, försäkrade oss då, att denna farbåga vore öfverflödig; men af det särdeles intressanta bref, hr grefve Frölich erhållit och nu meddelar, ser det ut, som om något skäl likväl funnits till en sidan anmärkning, och om detta bekräftar sig af erfarenheten, hvad Stockholm beträffar, så stadna hufvudstadens husegare i förbindelse hos grefve Frölich för den vink han nu lemnar, att man åtminstone har skäl att söka närmare och noggrannare underrättelser om vilkoren för möj!igheten att på stadens egen bekostnad göra den ifrågavarande anläggningen, innan ett mångårigt kontrakt afslutas. Artikeln följer: Till Red. af Aftonbladet! Då tit. benäget intagit min förra artikel och intresset för den goda saken i en längd af år gör det till vår gemensamma pligt att, oansedt skiljaktigheter i mindre formfrågor, bidraga hvad vi förmå till ett godt beslut af hrr husegare — som enkannerligen synes bero på erhåline upplysningar och nödig betänketid — hoppas jag tit. lemnar rum för följande : Redan inom kommitieen yttrades af några ledamöter jemte mig den önskan, att man mätte inhemta underrättelser från flera håll innan man föreslog att kontrahera med den i Hamburg etz3blerade hr Mallam — och att Götheborgs exempel ej borde vara ovilkorligen bindande till efterföljd. Särskildt tyckte jag för min del det vara påkostande för nationaikänsan, att svenskarne skulle beg:gna icko allenast engelsk konstskieklighet utan engelska kapitaler och engelsk industri för ett i dess hufvudstad inrättadt företag på 30 år, utan ett ens undersöka eller göra förfrågan, om icke åtminstone en del af desse reqvisita kunde fås inom landet; men dessa åsigter öfverväldigades af den försäkran, att kapitalet som fordrades var så ofantligt, att det icke kunde åstadkommas. Dertill hade jag naturligtvis intet att 3 ra, innan stadens husegare åtagit sig: en viss ärlig afgifti 30 är; men sedan detta