New-York reste Ole Bull genom samtlige Förenta, Staterna, Canada och de förnämsta vestindiska öarne, och öfverallt skördade han bifall och penningar. Han tillryggalade inalles 400,000 engelska mil (omkring 14,000 svenska) i detta land och gaf omkring 200 konserter, af hvilka en del inbragte honom 5300 dollars, men andra åter ända till 3000 piaster. Om man öfver hufvud antager nettobehållningen till 400 piaster på hvarje konsert, så har han på sina 200 förtjent 80.000 piaster. Derjemte har hans för välgörande ändamål gifna konserter inbringat 20,000 piaster och till musici har han för ackompagnementet betalt 15.000 piaster. Afven uti kompositiorsväg har Ole Bull icke varit sysslolös, och han har också härutinnan visat sig ega en talang af hög rang. Då han besökt detta lands märkvärdigheter, Mammoutgrottan i Kentucky, Niagarafallet, och rest öfver de ensliga prairierna, gaf sig hans kontemplativa sinne luft i kompositionerna Solitude of Prairie, Niagara, Psalm of David och the Memory of Washingtonp. Uti Vestindien komponerade han Recuerdos de la Habanna och Agreco Cubano,, hvilka alla emottogos med samma beundran, som hans öfriga komPositioner. — Ingen konstnär har här någonsin blifvit emottagen med den hyllning, som Ole Bull. Poesier skrefvos till hans ära i tidningarna, gulddosor, medaljer och juveler förärades honom af Nere korporationer. Hela hans resa ver i sanning alldeles utan exempel i afseende på glans och utmärkelse m. m. m. m. — PoETER I FRANKRIKE. I afseende på den ofantliga massan af småpoeter, som fylla boklådorna med sina arbeten, yttrar en fransk recensent följande: Uti Frankrike har .under loppet af tjugu år icke mindre än två tusen (säger 2000!) poeter uppträdt på den lyriska vädjobanan. Två tusen poeter, som visat sig i tryck, att icke räkna alla dessa otaliga, hvilkas alster icke sett dagens ljus uti trycksvärtans habit. Poesien finnes uwli allt är yomantikernas märkliga axiom; alla menniskor äro således poeter: jag är poet, du är poet, han är poet, vi äro alla poeter. Hvarje existens är ett poem — utgör den andra lyriska aforismen, icke mindre fruktbärande än den första. Det behöfs derföre ingenting annat, än att taga sig sjelf till föremål för sin poesi, att sjunga om sitt hjerta, sina känslor, sina husliga tankar; hvad formen angår, så råkar man endast i embarras de richesses i afseende på valet: harmonier, ,orientalesn, meditationer, dithyramber, sonnetter, Mtrioletter, toner till gitarrenn, c. c. Hur kan man således undra öfver denna fruktsamma afvel af neopoeter? hur kan man väl beklaga sig öfver publikens djupa likgiltighet i afseende på denna oupphörligt tillvexande produktion af rim och strofer? Hjorden af imitatörer släpar sig blott i spåten af på sin höjd ett par tre stora poeter; omkring dessa strålande stjernor sprida sig deras bleka ateliiter hoptals öfver det poetiska firmamentet, och hvar och en af dessa nya lyror vet endast att exeqvera någon variation på Cheniers, Lamartines eller Hugos sköna arier. — GRYMT ÖDE FÖR ETT NYGIFT FRUNTIMMER. Ett rikt fruntimmer i S:t Germain i Paris gifte sig år 1840 med en ung obemedlad, men sniltrik och bildad man, som lefde af miniatyr-porträttering. Detta äktenskap var ganska lyckligt. För icke längesedan infann sig en officer vid gensdarmerna, på fruns sommarställe, och underrättade henne, att han hade i uppdrag att hålla en undersökning efter några misstänkta personer i hennes grannskap. Frun råkade i största bestörtning, men officern lugnade henne likväl med den försäkran, att han icke skulle skrida till det oangenäma verket förr, än hennes man, som bortgått om morgonen, återkommit. Denne kom också efter en half timmas förlopp. Men så fort han stigit in i rummet, drog officern fram en pistol och höll den för hans bröst, med det tillropet: Ni är en förrymd galerslaf från Bagno! jag arresterar er i lagarnas namn! — Detta var, ty värr, icke någvt missförstånd, ty den unge mannen hade en gång gjort sig saker till en vexelförfalskning, och bar verkligen på sina skuldror de ryktbara bokstäfverna T. F. (travail forc); han hade rymt från Brest, hvarest han skulle undergå en längre tids fängelsestraff. Han rycktes ur den unga, tröstlösa makans armar och fördes tillbaka till fängelset, der slafkedjan väntade honom. Han hade blifvit förrådd af sin förra älskarinna, hvars tystnad han förut köpt med stora penningesummor. a as oo ER mo br RO Ar