Aftonbladet – 28 januari 1846, sida 3

MANKOMST DEN 17 JANUARI 1846. Akademien valde till föredragande i techniska afdelningen professoren G. E. Pasch, samt i me: kaniska afdelningen öfversten m. m. F. Blom. H. Exc. statsministern för utrikes ärenderna hade för fransyska regeringens räkning anmodat akademien att, rörande bruket af salt i Sverge, besvara vissa framställda frågor; öfver hvilket ämne föredraganden i landtbruksoch techniska afdelningarne afgifvit gemensamt utlåtande, som af akademien gillades. Löjtnanten vid andra lifgrenadierregementet, Edman, som för flera år sedan på statens bekostnad företog en resa till Tyskland, i ändamål att inhemta kunskap om derstädes brukliga ängsvattningsmethoden, men ännu icke medhunnit att öfver sina iakttagelsar under sagde färd afgifvaberättelse, hade nu till akademien ingifvit en skrift, deri ban, under skarpt klander af Patzigs, på akademiens föranstaltande i öfversättning meddelade, lärobok om ängsvattning genom öfversilning, anhåller att i någon af akademiens sammankomster få uppträda och i ett muntligt föredrag närmare utveckla de skäl, hvarpå hans förkastelsedom öfver Patzig stödjer sig, äfvensom att vid samma tillfälle få söka ådagalägga, att den afhandling, som uti 4846 års almanach är införd om ängsvattning, äfven innehåller ett och annat, hvilket icke öfverensstämmer med verkligheten,. Öfver denna ansökan hade förvaltningskommitten utlåtit sig, att hr Edmans begäran ingalunda kunde bifallas, såsom varande oförenlig med de former och den ordhing för ärendens behandling, hvilka gälla så väl för. Kongl. landtbruksakademien, som för akademier i allmänhet, hvaremot, i fall hr Edman har något bättre och mera upplysande att i ämnet andraga, än hvad som i de af honom nu ogillade skrifterna finnes, akademien emottager det med j nöje i form af skriftligt meddelande; hvilket kommittåns utlåtande akademien till alla delar gillade. Akademien underrättades, att Kongl. Maj:t i nåder gillat dess förslag till stadgar och andra förberedande åtgärder för ett allmänt svenskt landtbruksmöte, som kommer att hållas i hufvudstaden d. 145 och följande dagar i nästkommande Juni månad. Enligt förut fattadt beslut, skulle förvaltningskommitten och landtbruksafdelningen till nästa sammankomst inkomma med förslag till förste: och andre ordförande för sagde möte. Vetenskapsafdelningens föredragande, hr friherre: Berzelius, uppläste en skrifvelse från akad:s ut-! ländske ledamot, hr professor Kaufmann i Bonn, : hvari omtalades åtskilliga intressanta försök angående verkningarne af koksalt på vegetationen, hvilkas resultater skulle meddelas i akad:s tryckta hand-: lingar: För närvarande, och då äfven koksaltets verkning till-förekommende af den gångbara potatessjukdomen i brefvet vitsordades, skulle det remitteras till professoren Wahlberg, för ätt i detta hänseende begagnas. Hr Kaufmann anförde, bland annat, att potäter, som i sjelfva sättningens ögonblick blifvit. lindrigt beströdda med koksalt, beva-; rats från den gängse sjukdomen. L Hr Hägerflyckt hemställde, om icke priset på akademiens tryckta handlingar vore alltför högt, och om icke en nedsättning deraf vore önskvärd såsom befordrande handlingarnes spridande bland en större allmänhet, hvarföre han trodde att åt-: gärder till vinnande, af detta ändamål borde vid-, tagas; med anledning hvaraf hr direktören upplyste, . att handlingarnes tryckning för de förflutna åren ; varit förbunden med förlust för akademien, oaktadt de då som nu varit tillgänglige till vanligt bokhandelspris, och att först från och med 1841, eller sedan den nya serien började, hade akad. icke illenast undvikit alla utgifter för deras tryckning, utan äfven erhållit ett bonorarium af 75 exemplar ; för året. Efter någon diskussion i ämnet stadnade ikad. i det beslut, att det visserligen vore önsk-j. värdt, om någon pålitlig förläggare kunde erhållas, som vore villig att ingå på för akad. ännu fördel-, rktigare vilkor; och skule stanna i förbindelse hos!q vem det vara må, som dertill kunde bereda utjägar. Akademiens sekreterare höll ett föredrag öfver! le i England antagna grunder för bedömande: och prisbelönande af hornboskap. Han visade lärvid, huru i första rummet afseende fästades vid; wfvudels och dess delars form, såsom afgifvande! le vigtigaste racetecknen; dernäst vid det som en-: selsmännen kalla gestaltens symelri (symetry of; shape), hvilken ej allenast består i en viss proporion mellan delarne, utan i dessa delars förening ill ett harmoniskt helt, hvars resultat blifver en sraftfull kroppsbyggnad (robustness of constitution), och således utgör ett bland vilkoren för deras helsa och trefnad, samt deras fallenhet för snabb vext — n i ekonomiskt hänseende högst vigtig egenskap. Vidare anfördes den i England gällande åsigten, att dessa egenskaper vinnas genom väl beräknade val af föräldrar, och således bero af race, mön bivehållas genom god näring, värd och behandling; Itt totalsumman af de goda points,, som djuret ar, afgör dess plats inför prisdomrarne, hvilka insalundå bestämma priset efter tycke, utan efter verklig summering och jemförelse af points; att vissa af dessa points ovilkorligen fordras hos hvarje jodt djur af hvilken race som helst, men att anIra variera med racerna, så att göda points hos en vöttrace kunna våra dåliga hos en mjölkrace, och mvändt; att t. ex. hos Yerseyracen (vanligen kalad Alderney) 30 points räknas. för en ko och 28 ör en tjur, men att 8 points beräknas-endast för mufvudets byggnad, o. s. v. Föredraget förtydlisades af teckningar. rr UNDERGÖRANDE RELIKER. (Ur en resande norrmans dagbok.) I Å l I s J a i RN LR TR fRvr -— ÖR OD tr RR I KKR RN RR RA RR ÅL Oe ALM naA BA