Aftonbladet – 28 januari 1846, sida 2

gilver ett slags kropp, ett kroppsligt väsende åt moralen. Den är till den grad en stämpel, att man kan på formen af vildens vapen se, och nästan väga hans själsbildning. Plinius yttrar om den grekiske mästaren Zeuzis: Han har ock gjort bilden af Penelope; det synes att han i den målat hennes moraliska lif 3). Ad en italiensk författare, af sistlidneårhun— dradet, säger: De sköna konsterna skola, gerom att visa oss det fullkomliga, göra oss fullkomliga. Då de gifva oss det smakfulla, det valda, det ordningsfulla, bereda de oss för vår högsta trefnad. De äro ett slags bjelptrupper, som föra oss till dygden, med att göra henne vacker, ochvisa oss huru ful lasten är, genom att göra honom afskyvärd. Å De äro det enda medel att väcka ett allmänt begär efter det goda, i det de framställa sanningen verksam och välgörande. Det sköna är den mäktigaste dreiffjädren för ett verkligt moraliskt syfte. De bildande konsternas triumf, deras yttersta och stora mål är då, att helga retelsen af sinabehag åt tvenne menniskans högsta goda: åt sanningen och dygden.o Å Också ville Cicero framställa för sin son en skön bild af dygden, för att komma honom att förälska sig i henne. Greker och Romare gingo med konsten till sin högsta bildningsgrad. De egnade henne der-före sin kärlek och dyrkan; de utställde hennes alster till folkets dagliga åskådning, i massa, att så verka på deonas bildaing, till se-dernas förmildring och till dygd. Når Cicero omtalar Verress plundringar, säger han: :Det är dessa beundransvärda verk; dessa bildstoder, dessa målningar, som framför allt hänförer Grekerne: J kunnen döma det af den jemmer de låta hörap 2). Pausanias räknade icke Panopeus för stad, derföre att den hade hvarken Theater eller Gymmnasion 5). (Forts. följer.) 3) Fecit et Penelopen, in qua pinxisse mores videturp. Lib. XXXV. Cap. 9. 1) In Verr. II, C. IV. 5) L. X, C. IV.