Aftonbladet – 26 januari 1846, sida 1

NGC I OLE — Med vestra posten i går bekräftades det redan förut här utspridda ryktet om en eldsvåda i Amål, hvarom med kurir underrättelse lärer i lördags ankommit til Regeringen. Ett supplementblad till: Amåls Veckoblad af den 17 dennes meddelar hörom följande: Ämål d. 47 Jan. Föga trodde vi, vid utgifvande af vär tidning att redan dess andra nummer skulle blifva en sorgens apostel, att öfverland och stad utbreda underrättelsen om den förskräckliga tilldragelse; som drabbst vår stad och gjort flere hundrade af dess innevånare husvilla, så avt de hos medlidande medmenniskor få söka tak öfver hufvudet sedan de sett sina egna hem förvandlade i grushögar. — En förskräcklig vådeld her nemligen gästat hos oss och under denna våldsgästning framfarit på eUtsköningslöst sätt. — Elden utbröt i natt vid pass kl. half 49 uti ett färgeri, tillhörigt fabrikörenBrantenberg. och: pär den först bemärktes, stod huset redan iljasan låga. — Såsom detta hus ligger i den tätast bebyggda dölen af staden, utbredde sig äfven elden med ohejdad fart ät alla sidor, hvsrigenom släckningsans stälternas bemödanden splittrades, och så väl Härigenom, som att de kringliggande: husen lågo hvarandra så nära, fanns ingen möjlighet ännu att med framgång göra elden något motstånd, utan sträckte den sig å ena siden ned åt torget, der den utan afbrott efter hvarandra ifstiade spoteket samt handlanderne G.Kjellins och Borgströms hus. Här satte likväl elfven en gräns för det framböljande eldhafvet, och en lycka var att vinden nu ej läg åt den sydöstra delen af staden, ty då hade deraf troligtvis i denna stund ej återstått mara än en rykande kolhög. — Hvad som deremot låg vester om de ofvannämnde husen var utan rädäning förloradt. — Å andra sidan framtågade den skoningslöse härjaren uppåt stora gatan på bäda sidor om densamma till dess vid hörnet deraf en fast punkt erbjöd sig att göra den motstånd och genom dervid osparade ansträningar lyckades det att rädda det på ena sidan om gatan liggande huset, tillhörigt hattmakaren A. Ågren, hvarefter alla bemödanden koncentrerades att försvara äfven de öfriga husen, som lågo på samma sida, och ehuru elden efter hand ifattade alla de på den motsatta sidan liggande och man således för hvart och et af dessa måste anstränga förnyade krafter för att rädda det midt emot liggande, skedde dock detta med den framgång, att intet mera antändes på östra sidan af gaten, hvaremot man på den vestra ej fick makt med lågorna förr än viddet öfversta huset af qvarteret, hvilket blef oskadadt;fastän elden flere gånger ifattat det samma. Vid pass, ki. 8 såg man pu ett hopp att.se slut på elåndet, men på: den korta tiden af 8, timma hade-ett he!t qvarter (det 3:dje), med undantag af 2.ne mindre hus, uppgått i rök och omkring 30 gårdar med uthus lågo i aska. — Eldsläckningen bedrefs med oklanderlig ifver sedan den första bänenheten. skiggsat, sig,oth vid arbetet tröttngnde. Från Forsbacka bruk och Seffie egendom insändes sprutor för att understöShkadan kan väl ännu ej beräknas, men att uen varit betydlig är otvifvelaktigt, då bland ce brandskadade befinnas 14 handlande, hvaraf en del förtorat hela och många större delen af sina varulager. — De fleste torde visserligen hafva sä Väl hus som lösegendom försäkrade, men många tillett mot skadan allt för ringa belopp och några allsintet. Bland dessa sistnämnde får man väl isynnerhet räkna den fattigare klas en, som sällan inser fördelen åf att hafva sin egendom. assurerad och hvilken derföre vid ett sådant otyckligt tillfälle är mest att beklaga. — Medlidsämma menniskors godhet har visserligen så mycket, isynnerhet i detta år, blifvit tagen i anspråk; att man kunde frukta att uttrötta denssmma med att ytterligare anlita den; men omständigheterna äro här så bevekende, att man väl kan hoppas att fäderneslandet ännu eger medborgare med önskan och förmåga att offra en skärf på barmhertigheiens altare. : — Kongl. Maj:t har, genom ett från landtförne AR KE RER