Aftonbladet – 24 januari 1846, sida 2

-11842. Nu lägger han mera vigt uppå införan aIdet af ett krigssystem, som lofvar de ryska vap tinen verklig, fastän långsam fördel, i stället fö blodiga lagrar, sådana som de vid Akulcho oci -Dargo vunna, hvilka icke leda till något resul Jtat. — Den af säker person oss meddelade un II derrättelsen, att man försökt underhandla me; ISchamyl, är vigtig. Det är ej första gången de ryska generalerna tagit ett sådant steg; mel Jdå man sett, huru den fiendtlige höfdingen för Jut emottagit de ryska underhandlarne, trodde Iman icke, att ett nytt försök skulle göras IDenna gång begagnade man några fångna Nai ber till medlare, hvilka försattes på fri fot oct återsändes till Tschetschnaja. Det var natur. ligtvis under den ryske öfverbefälhafvarens vär dighet att göra den vilde höfdingen öfver barbarerna i östra delen af Kaukasus direkta för slag. Saken gick, som det berättas, genon den ryske kommendanten på fästningen Girselaul, hvilken genom stora löften om penningar och utsigten att vinna öreställen sökte locka Schamyl och hans Naiber till att följa andra böfdingars föredöme, t. ex. chanens öfver ChasiKumikerna och Schamchalens af Tarti, erkänna till namnet tzarens öfverherrskap och förmå Daghestans stammar att inställa fiendtligheterna. Olika rykten äro i omlopp i Tiflis rörande det sält, hvarpå Schamyl mottagit dessa förslag. Somliga hålla före, att Schamyl icke gifvit något svar alls, andra, att han sagt sig icke vilja hafva någon annan beröring med ryssarne, än medelst Schaschkas klinga; andra åter för;äkra, att han tillsändt den ryske kommendanten en skriftlig förklaring på turkiska språket, af så förolämpande och smutsig beskaffenhet, att den icke kunde upprepas inför anständigt folk. Ingen af de befriade Naiberna kom tillbaka. Tschetschenzerna utlemnade åt liniekosackerna omkring 20 ryska fångar, för hvilka lösen var betald. Woronzow synes således hafva frångått det grymma system, man förut följt, att icke betala lösen för ryska fångar, för att icke på det sättet skaffa fienden penningar till krigets fortsättande; åtminstone är det nu fångne oflicerares slägtingar tillåtet att utlösa dem. Äfven liken af de mellan Andy och Dargo fallna generalerna Wiktoroff och Passek fördes af Tschetschenzerna, för 400 silfverrubler, till fästet Gozgatl, hvarest de begrofvos. 1 det egentliga Tscherkessien är det för närvarande lugnare, än någonsin under den tid, då Yermoloff hade högsta befälet på Kaukasus. Detta lugn härrör af tvenne orsaker. De ryska besättningarne vid Svarta hafvets kuster lemna ej mer sina kreposter för att utbreda död och förödelse öfver det fiendtliga området; de bemöda sig eJ) en gång att uppsöka och förstöra de små turkiska slaffartygen vid kusten. Utförseln af scherkessiska flickor till Anatoliska kusten går ter lika obehindradt, som för tjugu år sedan. Pill och med de ryska kryssarne tyckas hafva efallning att icke störa denna handel. Aforytandet af denna vinstgifvande handel var en ut hufvudorsakerna till Tscherkessernas häftiga rrede mot ryssarne; ty detta fattiga bergsfolk, om har nästan inga andra produkter att aflåta, örlorade derigenom sin bästa inkomstkälla. Jetta dref dem till ursinniga anfall mot fästena id kusten; de vid dessa förtviflade försök fall:es blod ropade om hämnd, och till följe deraf). ntog striden sin vilda och oförsonliga karak-. er. General Budberg, hvilken nu synes hafva , efinitivt efterträdt sin svåger Anrep i betälet , fver fästena på tscherkessiska kusten, använde, ! nligt Woronzows uppdrag, alla möjliga medel t ;r att försona Tscherkesserna. Flera utmärkta , öfdingar vunnos med ryska penningar, Fscheresser, som kommo till fästena med hästar,c oskap, hudar, honing och vax, blefvo vänligt i :oltagna och fingo dubbel betalning, för att!s ä r I n ppmuntra dem att komma tillbaka; under-ä and gaf man försäkran om att handeln med natolien ej skulle blifva störd. Penningen ör naturligtvis sin verkan på ett så fattigt folk, m det tscherkessiska; och deraf låter det för-h ara sig, hvarföre de länge blockerade fästena s napo och Gelendschik nu underhålla en fred-v ; handelsgemenskap med bergsboerna, och hvar-n e nitton bergshöfdingar gjorde furst Woron-n w sin uppvaktning i Jekaderinodar, under h t Schamyls utskickade blefvo kallt emottagna k Er