EKOT IOGT, PARTIERNAS STÄLLNING. Opinionerna cm representationsfrågan utgör otvifvelaktigt det tecken, hvarpå man nu bäs kan. igenkänna partiernas ställning här i Jan det. Vi anse oss derföre böra för tillfället upp taga några meningsyttringar härom äfven u andra tidningar, cch göre början med en arti el i Wermlands tidning, hvartill Dagl. Alle. handa för i dag fogat några förträffliga kom. mentarier. . Wermlands tidning, efter att håfv: uppdragit en kort historik öfver händelserns närmast intill och efter regementsförändringen, yttrar följande: Ått vid sådant förbållande de konservative skulle stadga sig till ett oppositionellt parti, var naturligt, och alls icke alt klandra. De handlade efter sin öfvertygelse, som är: att liberalismen är ormen i paradiset, är fläcken isolen. Men alldeles icke naturligt och ganska mycket klandervärdt är deremot, att äfven åtskilliga verklige eller föregifne liberala sällat sig till oppositionsmännen. Väl kan man anse och billigt erkänna, att Regeringen ännu icke i allo och till alla dess conseqvenser adopterat liberalismens principer; nen då man vet, att ett så ihärdigt, så inflyelserikt, så i vissa fall talangfullt, så litt samrnanhållet, så jemförelsevis disciplineradt och så itgrenadt parti, som de konservative, står med värdet i hand rigtadt mot Regeringen; då man jet att detta parti beherrskar hälften af riksörsamlingen, att utan desz3 bifall någon repreentationsförändring lagligen ej låter sig verktälla, att det kan hindra skatters beviliande; i kan man med fog ifrågasätta, huruvida de, om under liberal flagg klandra Regerinzen för alfhet och söka hetaga henne nationens tillit, orcklgen önska de Nibarala idearnas seger. nVisserligen tro äfven vi, att Rezeriogen utan ra knonnat i många fall taga ut stegen mera : stäm lt. D2 liberale skulle då ännu meral: irtroendetulit bafva understödt henne, hvilket