Aftonbladet – 19 januari 1846, sida 2

IItyenne andra i hans ställe, och uteslute vederpar-Iten en af dem; är han af rätten utsedd, nämne rätten andra, bland hvilka parterne utesluta en I hvardera, efter thy i 8 3 sägs. I 8 44. När fulltalig nämnd tillstädeskommit, Iskall den inför rätten denna ed svärja: Jag 1loIvar och svär vid Gud och Hars heliga Evange.llium, att jag, utan väld. och mannamån, efter mitt bästa förstånd och samvete, skall den pröfning II verkställa, hvartill jag hu kallad blifvit: så sannt I mig. Gud hjelpe till lif och själ. 1 8 49. Nu är ed svuren, som i 41 sägs; då Iskall domhafvanden eller rättens ordförande underrätta nämnden om det ämne, som i fråga är, -J och om hvad till nämndens pröfning -hörer; lemne ock till nämnden de handlingar, parterne ingifvit. I Sedan träde nämnden tillsamman, välje inom sig Jen ordförande och öfverlägge, inom lyckta dörrar, .lom det beslut, som fattas skall. I 8 43. Nämnden uppskatte i penningar, så väl jorden -eller lägenheten, efter dess rätta värde för legaren, som ock sgerskildt den skada, annan än eIgaren, genom jordens eller lägenhetens afstående, lider, allt med afseende på tiden för afträdandet loch med uttryckligt tillägg af dån förhöjning, hvarmed, enligt 4, ersättningen utgå bör. Är fråga om flere lägenheter, som tillhöra serskilde egare; varde ersättningen bestämd serskildt för hvardera. 14. Skulle blott en del af lägenhet vara nödig för allmänt ändamäl, och lägenheten, genom afskiljande af denna del, blifva för egaren eller innehafvaren onyttig, bör hela lägenheten, enligt nu bestämda grunder, lösas, der egaren det äskar. IL2g samma vare, om en del af jord afträdas bör, loch återstoden ej uppgår till besutenhet. I dessa frägor meddele rätten beslut, innan nämnden sättes, och må klagan öfver det beslut föras i den ordning, 25 Kap. 5 Rättegångsbalken stadgar. S8 45. Har egare, efter väckt fråga om jords elier lägenhets afträdande, i uppenbar afsigt att öka jordens eller lägenhetens värde, derå nedlagt kostnader, må desamma ej tagas i beräkning vid ersättningens bestämmande. 46. Anser nämnden nödigt att, innan hufvudsakligt beslut fattas, parterne ytterligare höra, närmare underrättelse i saken infordra, eller syn hålla, ege der rätt till. S 47. Hvad de fleste i nämnden säga, gälle för nämndens beslut. 48. Då nämndens beslut fattadt är, låte ordföranden det upptecknas och af nämnden underI skrifvas; och Jemne det sedan till rätten eller på landet till domhafvanden. Ej skall dervid kungöras, buru nämnden inom sig röstat, ej heller skola skälen för beslutet uppgifvss. . 49. Sedan nämndens beslut så aflemnadt är, som i 48 sägs, låte rätten det i sit. protokoll införas, och meddele det parterne i laga ordning. S 20. Hvad nämnden beslutat, skall till efterrättelse lända. Ej må i nämndens beslut ändring någorstädes sökes. Dock ege ej nämnden att sätta ut värdet lägre än ersättningsskyldig medgifvit; och der så hända skulle, attnämnden höjde ersättningsbeloppet utöfver hvad ersättningstagande yrkat, gälle ej heller beslutet för mera, än äskadt varit, så vida ej jorden eller lägenheten är besvärad med inteckning, öfverstigende den fordrade summan; i hvilket fall nämnden må, utan afseende på ersättningstagandes anspråk, utsätta löseskillingen så högt, som den finnes, enligt här ofvan stadgade grunder, böra uppgå. g 24. Vill egare af jorden eller lägenheten klaga deröfver, att ban icke varit i målet stämd, eller vill annan klaga på den grund, att ärendet icke blifvit, enligt 2, från predikstolen eller genom allmänna tidningarne rätteligen kungjordt, elier vill någon klaga öfver rättens pröfning af jäf emot den, som i nämnden sutit, eller påstår någon cljest, att vid nämndens sättande ej så tillgått som nu föreskrifvet är; den talan må, sedan nämndens beslut är, efter 49, parterne meddeladt, i hofrätten föras, genom besvär, inom den tid, som i 25 kapitlet 5 Rättegångsbalken sägs. Varder den talan gillad, förfalle all verkan af nämndens beslut, så vidt det klagandens rätt rörer, och förordne hofrätten, att nämnd ånyo sättas skall. Ej må hofrätten till pröfning upptaga jäf, som icke vid underrätten yppadt verit, då nämnden sattes. Örver hofrättens bestut må klagan föras i den ordning 30 kapitlet 48 Rättegångsbalken Töreskrifver. 22, . Var part från rätten: borta, när nämnden valdes, och vill han sedan visa, att han då hade laga förfall, och att han ej kunde gifva det rätten tillkänna, stånde honom fritt att, inom en månad derefter, ä sin vederpart till samma rätt uttaga stämning; gitter han, sedan så stämdt är, bevisningen fullgöra, förfalle nämndens beslut, så vidt det på kärandehs rätt verkar, och låte rätten nämnd ånyo väljas. g 23. Skulle någon, som i serskild nämnd sutit, vilja betalning derför taga, då må han hos rätten det anmäla, och lägge rätten honom till så mycket, som emot hans verkliga kostnad för den förrättning svara kan. Den ersättning skall gäldas, på sätt i 28 föreskrifves. g 24. Efter det genom träffad öfverenskommelse eller serskilda nämndens, på sätt i 49 sägs, parterne meddelade beslut, ersättningsbeloppet bestämdt blifvit, vare den, som användandet yrkat, skyldig att. inom den för afträdandet bestämda