Aftonbladet – 16 januari 1846, sida 3

lundantag likväl af den för allmänna säkerheten Iså vädlige lifstidsfången Key, som tog vägen åt YlArnö-sidan, Med ett obetydligt sågblad, hvilket elen af fångarne innehaft, hade de lyckats befria sig si från sina fängsel. (T. f. S.) ,) Lund d. 40 Januari I förrgår anlände Orla s) Lehman hit till staden. (Corresp.) LJ BLANDADE ÄMNEN feta. seem 1 o— PINAKOTHEK I PETERSBURG. I likhet med :Jdet af konung Ludvig i Bäjern uppförda målnings1 i galleri med detta namn, skall Leo Klenze, den arkitekt som byggt det, nu äfven bygga i Petersburg ett till sin inre anordning alldeles dylikt, och deI koreradt med freskomålningar på samma sätt; men med ämnen ur Grekiska Kyrkans och Ryska rikets historia. Byggnadsstilen blir den sednare byzantinska och hela anläggningen skall införlifvas Imed det nya kejserliga palats, som nu reser sig I vid Newa, under den bäjerske arkitektens ledning. I o— ÅYCKAD UPPTÄCKTSRESA I DET INRE AFRIKA. II Geografiska samfundet i London har nyligen, från I Cape-Coast på Slafkusten i vestra Afrika, erhållit I bref af en M:r Duncan, hvilken föresatt sig att I beträda samma väg, som ledde till ett så bedröfligt slut för Mungo Park, och efter denne oförskräckte resande kostat så många andra lifvet. Duncan har varit lyckligare än alla sina föregånj gare; han framträngde tiil 43 6 nordlig bredd och 1149 3 östlig längd (från Greenwich), genom en landsträcka, som hittills förblifvit fullkomligen blank på kartan öfver Afrika, och lyckades tillvinna sig förItroende och vänskap af samtlige stamfurstarne i I dessa trakter, samt derjemte tillförlitliga upplysningar om Mungo Parks sista resa. På återvägen till Cape Coast lyckades han äfven att i godt behåll medföra en stor samling sällsynta djur och; fåglar. — DEN STÖRSTA BRO I VERLDEN. Den ligger vid Layang i Kina, och är slagen öfver en hafsvik, samt helt och hållet murad af huggen sten. Dess längd är 29,322 svenska fot (7; mil) och bredden 77 fot. Den hvilar på 304 pelare, om 77 fots höjd, 77 fots bredd eller räckande under brons hela bredd, samt 46 V, fots tjocklek; de äro på ömse Isidor om bron förstärkta med hvassa vågbrytare, lika höga som pelarne. Mellan hvar pelare är ett afstånd af 81:V, fot, men icke hvälfdt på vanligt sätt, utan belagdt med ofantliga öfver hvarandra utskjutande stenblock, eller bildande ett antikt egyptiskt eller babyloniskt -hvalf. På 300 sådana hvalf hyilar sjelfva brogatan. — ÖTROLIGT ÄFVENTYR I FRANKRIKE. Fiån Paris berättas det alldeles otroliga hafva nyligen tilldragit sig, att en m:r Guyard blifvit af den korrektionella polisen fälld till 23 francs böter för ropen: Vive le roi! Vive le duc de Nemours! Vive la famille royale — simma rop, som en annan afdelning af polisen årligen uppväger med guld, när gator och gränder annars icke tros komma att genljuda deraf på annat viikor, vid offentliga tillfällen. Men förhållandet var, att m:r Guyard ropade för loma gator, under hemvandrandet på morgonqvisten från ett nattsvärmeri med några muntra jvänner. Fastän han uppstämde sina loyala rop med full hals, togs han af nattvakten, och ställdes följande dagen inför polisen. Det stall vara första gången sedan restaurationen, som någon blifvit pliktfälld i Paris för sådant. o— DÖDLIGHETEN I OLIKA KLIMATER. Fit bland de sednare häftena af statistiska sällskapets i Lon-! don tidskrift innehåller om detta ämne följande upplysningar, hvilka synts oss värda att meddelas, säsom bidragande till den isynnerhet för till andra verldsdelar utvandrande Europeer vigtiga känne-! domen om olika klimaters inflytande på helsan. ! Så vidt våra statistiska iakttagelser upplysa,! finnes intet land, hvarken i de tempererade eller heta zonerna, der de civilståndet tillhörande in-!1 födingarnes dödlighet, mellan 20 och 40 år, öfver-j I stiger 45 af 4000 om året. I 47 af Storbritan-! niens större städer, såsom London, Liverpool, Hull, t Glasgow c. utgör dödsfallens antal, bland de ci-l4 vila 15,7, bland militären 45,9 af elt tusen. t På nästan alla stationer utom Storbritannien t är deremot dödligheten bland de engelska trup-C perna mycket större, och följande antal dödsfall!a inträffa der årligen bland 4000 personer: I Nya a Södra Wales 14,1; på Goda Hoppsudden 45 5; Nya : ö eg e 0 I Skottland och Nya Braunschweig 48; Målta 18,7; Canada 20; Gibraltar 22,1; Joniska öarne 928,3; Mauritius 30,5; Bermuda 52,3; St; Helena 35; Madres 52; Bombay 55; Ceylon 57,2; Bengalen 65; Antillerna 85; Jamaica 143; Bahama 200; Sierra Leone 483. Dödligheten bland trupper, som tjena i sitt fådernesland, är lika i nästan alla verldens länder!f och förhåller sig som följer: n På Malta, milis bestäende af infödingar, 9 af 9 1000; i Södra Afrika, Hottentott-korps, 12,5 af d:0o; i Bengalen, armå af infödda från de norra provinserna, 43; i Madras, armå af infödda från Indiska halfön, 45; på Ceylon, beväpnade Lascareyns, infödda på Ceylon, 25,8. I medeltal är dödsfallens antal på ofvan upp-l, räknade orter således 15 al 1000. Äfven för infödingarne i aflägsna zoner medförlp ombytet af hemlandet mot ett främmande klimat större dödlighet, såsom följande uppgift öfver inräffade dödsfall utvisar: Afrikanska negertrupper, stationerade på Antil4 erna, 40 af 1000; dito på Bahama 49; dito på Ceyon 64; dito i Gibraltar 62. — ÅRACACHA är en i Södra Amerika inhemsk Blanta, som till sina beståndsdelar liknar potates, nognar vid en medeltemperatur af 14—9292 grader ich lemnar en skörd af 800 centner efter hektaren. Atskilliga resande hafva redan kommit på den tanen, att acklimatiseringen af denna planta skulle erka lika välgörande för Europa, som införandet f potatesen. Flera försök hafva i detta fall biifit gjorda, men misslyckats. Nu har en Hr Gou-l;o ot i Frankrike utgifvit en afhandling om denna lanta, hvaruti han söker ädagalägga, att fel biifit begångna vid de anställda försöken och att lanteringen misslyckats just derföre, att man icke änt dess natur och sättet för dess behandling. — PATRIARKALISKE STYRELSE. General Naser erättar i sitt arbete The conqvest of Sci jande exempel på Mehbveined Alis beskattnings