Ires i allmänhet väl, hvarföre icke heller app!aun I dissementer saknades. ; : Det torde kunna sättas i fråga hvilken egentligen är hufvudperson i pjesen; men man får a) väl föreställa sig, att ringaren skall vara det, olehuru väl en annan person (lord Bedfort, i ). I prologen kallad: William Smith) vid närmare I granskning är den, på hvilken hela styckets Idramatiska lif förnämligast hvilar. Det dör ock, Inär han dör, eller när han af ringaren tvingas att beröfva sig lifvet med ett sjelfmord. Vi torde en annan gång återkomma till denna lgenre af skådespel; ty det är af vigt, att ett Istyckes moraliska och estetiska halt sättes i fråga, så väl som dess formella uppställning. ) Vi måste nu lemna rum för några ord om den elandra pjesen: t En man af verld och en man af värde. Detta stycke, som är ett slags komedi, benämnes af författaren sjelf med namnet: Dramatisk Skizz; och kritiken bör väl ej vara sträng emot det, efter det fått ett så anspråkslöst namn. Men titeln på denna skizz lofvar -Idock mer än stycket håller. Vi blifva altföra litet bekanta, både med en man af verld och len man af värde, för att kunna inse, att de I precist göra skäl för sina namn. Man är icke I bestämdt en man af verld,, derföre att man Ihar varit i Paris, att man eger en ytlig karakhiter och kan bära sin hatt på modern societets.Ifacon; man är icke heller afgjordt en man af I värde, derföre att man bär sig bakvändt åt i ; sällskapslifvet och säger en hop sanningar — om ock aldrig så välförtjenta — åt sina bekanta, ehuru sådant ofta i och för sig sjelf kan vara af värde. Detta hvad namnet beträffar. Dialogen är lekande och stundom qvick; vi känna Ideruti igen författaren till En komedi. Att för öfrigt samla öfver en gryende förfat taretalang ett moln af anmärkningar för de omogenheter, som tilläfventyrs kunna finnas i hans arbete, ech hvilka, i afseende på en mera fullvuxen talang, skulle kallas fel och borde framdragas, är icke förenligt med vår åsigt af! saken. Herr J. bör dock icke låta förleda sig! . att, med nedkastandet på papperet af bagateller, sådana som denna ifrågavarande skizz, nedstämma de förhoppningar vi fått om hans anlag för det dramatiska författareskapet. ). Den lilla -pjesen speltes föröfrigt bra — så bra den medgaf — och vann bifall genom sin lekande dialog. SVAR PÅ TAL. I (Ur Östgötha Correspondenten.) ) En vanlig menniska. Mjukaste tjenare, hvarför hänger ni läpp så besatt på nya året, min herre? I En konservativ-radikal. Jag är bekymrad, mycket bekymrad öfver mitt arma, mitt stackars, mitt redlösa !ädernesland, som är på vä-) gen att helt och hållet gå under — under den nya regimen. O, ni kan ej tro, ni, hvad jag. älskar mitt ännu slumrande fådernesland! Af bara fosterlandskärlek kan jag nu mera ej sofva ) om natten, ej vaka om dagen, ej äta min beef om middagen och dricka punsch hos de la Croix :om aftnarne. Jag förtviflar och svälter ihjel af lutter patriotism — men jag har föresatt mig, sätter mig något — så — lita på mig. Om år och dag finns ej mera någon sansad liberal press, derom är Jag säker, bara jag blott först kunde tillintetgöra Aftonbladet och Dagligt Allehanda; men lita på mig bara. — Må väl vara, men jag har åtskilliga skrupler; jag vet ju ej ens, om ni är konservativ eller revolutionär; mig synes ni inkonseqvent. — Prat, bara prat — jag bekämpar ju oupphörligt den sansade liberala pressen, och företrädesvis Aftonbladet och Dagligt Allehanda, är jag ej konseqveat då? — Men ni invecklar er ju beständigt och kringgår ämuena, under det att ni alltjemt skjuter generalsalfvor — endast för er sjelf. — Men måste inveckla sig först, för att utveckla Sig sedan; och i alla f.ll — endast jag tillintetgjort den liberala pressen, skall jag nog upphöra att vackla, lita på det. — Hvad tärker ni då göra? — Åhl — Såsom radikal eller konservativ? : — Då kommer hvarken det ena eller andra att finnas — bara jag. Jag är jag, heter det ju i filosofien. — Men hvilken ställning kommer ni att intaga, med afseende på H. M. Konungen? — Det kommer an på kommer an; — An till Regeringen? — Det får jag se. — An till tolket? — Det är min hemlighet. — Mea hvarför hat:r ni den liberala pressen, ör det för representationsfrågan, som den omfattar med värma? — Icke just det, ehuru — — — — — År det för dess yrkande på ett uppå meriter grundadt befo; driogssystem ? Icke heller just det, churu . .. — An för at den omfattar andra, tidsenliga reformer ? — Icke precist det heller, eSuru . . cs — Men bvarför fan är det då? — Ni begriper då ingenting. Aftonbladet .. -.— Ah, jag törstår, Aftonbladet, ja! — ÖOtlyckliga, arma, beklagansvärda fosterland, att det skall blifva annorlunda, och då jag förefKV KJ ER PER PARA B VN ec oc dd