Aftonbladet – 15 januari 1846, sida 3

Vill mån klandra benåmningen naftionalrepresentation-för Tyrolska folkets ombud, så anmärker insändaren deremot endast, hvad förhvar och en bör vara bekant, att denna benämning nyttjas om ett folks till öfverläggning om allmänna angelägenheter lagligen samlade ombud, ehvad de sakna initiatif i lagskipning eller ega det, ehvad de i lagstiftningsoch beskattvingsfrågor äro endast rådgifvande eller ega beslutanderätt, ja, lika väl när de äro inskränkta till bejakande af hvarje styrelsens förslag, med eller utan rätt att anordna detaljer af verkställigheten, som när regeringens hela riktning bestämmes af deras majoritet. I den mindre betydenheten af Tyrolska representanternas rättigheter finnes således intet skäl att vägra dem den nyttjade benämningen. En annan anledning till tvifvel i detta afseende finnes visserligen. Man finner nämligen i statsrättliga skrifter ej sällan skilnad gjord emellan ståndsförfattning och representatif författning; och då Tyrolska författningen visserligen är en ståndsförfattning, skulle man på denna grund kunnat sätta i fråga lämpligseten att kalla Tyroiska :ståndsombuden nationalrepresentation. Svenska Biet och Svenska Minerva torde likväl hafva minsta skäl aw tadla, det den frågan i betänkandet är förbigingen, då den ej kunde vidröras utan att gifva någon anledning till tvifvelsmål om den rätt, hvarmed sjelfva svenska ständerna förklarat sig för folkets representanter. Om den andra af de i den stora artikeln sjorda upptäckter kan insändaren fatta sig ännu kortare. Innan man förklarar Wärtemberg för det ;nda tyska land, der bondeståndet sedan gamnalt haft andel i representationen, torde man böra i något dugligt arbete öfver nämnda lands tatsrätt skaffa sig upplysning, huruvida verkigen sedan lång tid tillbaka ett särskildt bondelånd der i landet egt andel i nationalrepreentationen. Hvad angår Tyrolen, så yttras i det ofta ämnda betänkandet, att detta land är det enda yska, der bondeståndet sedan århundraden egt ndel i representationen, och äfven vid alla tillillen visat, huru högt det värderar sin ställning.: Hirigenom är alls icke förnekadt, alt det ifves andra tyska länder, der bondeståndet sean århundraden egt andel i nationalrepresentionen, utan blott, att det gifves något annat, er bondeståndet på en gång haft sådan andel ch derjemte vid alla tillfälten visat hög belå-!; nhet med sin ställning. Om Utskottets tanka den förstnämnda frågan har hvarken biför-! ttaren eller Svenska Minerva fålt föriroende: 5 s