Aftonbladet – 12 januari 1846, sida 1

DE BEGGE TJUFVARNE.) AF MARIE AYCARD. Gideon ilade nu till den Bengaliska Rosen kastade några blickar bakom sig, efter fr Amelin, och så snart shan hunnit fram till hu. set, var han i ett språng oppför trappan til entresolsvåningen. — Clarisse, ropade han, Clarisse, det är jag öppna i himmelens namn, öppna! Den unga flickan lydde genast. Hon älskade verkligen Gideon, och såg sig dömd att följa Migaut, som hon icke älskade, till verldens ända... Hon trodde att Gideon var rik,. efter som han försäkrat henne det, och hvilken ung flicka sätter icke tro till sin älskares ord! Fon var färdig att följa honom. En enlevering i postvagn vid sidan af en ung, vacker karl, som strör ut pengar på landsvägarna, och som slutar med att skänka sitt namn och hela sin förmögenhet, är en sak, som i allmänhet icke misshagar fleuristerna på S:t Martinsgatan. Clarisse hade dessutoiww äunu ett annat skäl; man bröt ett löfte mot henne. Hennes mor hade gifvit henne lof att låta kurtisera sig af Gideon; hon hade kännt de begge ungas kärlek, och att nu återtaga detta löfte, af det i en ung flickas ögon Ilumpnaste motiv, begäret efter penningar! Så snart hon fick se Gideon, utropade hon också med hänförelse: — Du kommer och hemtar mig, du kommer och enleverar mig, nå väl! låt oss resa och det genast! ) Se Aftonbl. J4 1, 2, 3, 5, 6 och 7,