förmögenhet på mindre tid än jag behöfver al! blåsa bort dessa snuskorn. I det br Pichon så talade, blåste han upp sina begge kinder och med en stark pustsprec han snuset rundt omkring i rummet. Gideon, som fått några snuskorn i ögon och mun, kunde icke besvara denna retoriska bilc med annat än bosta, och notarien fortfor: — 58e derför ser ni har jag låtit min gosse springa tre dar efier er. Säg mig nu hvem det är, som pi tänker gifta er med. — Clarisse, dotter till en fru, som handla med artificiella blomster vid S:t Martingatan. — Det der partiet var mycket bra i går men tänker ni detsamma i dag, då ni är rik och kan hoppas göra de förnämsta partier? Ni kan komma in i en rik familj och förvärfva en hemgift i förhållande till er egen förmögenhet; är den der lilla fleuristen rik? — Hon har inte en sou, svarade Gideon, men jag ville ändå inte byta ut henne emot en konungadotter. — Bravo, min unga vän, bravo! ni förtjenar att ärfva er farbror Martin.... Skynda er och sök rätt på edra papper, emedan jag måste svara för er identit, och jag skall genast föra er till den bankier, hos hvilken edra pengar äro nedsatta; vi skola lyfta dem och jag skall sätta in dem i konsignationskassan, hvilken förvarar dem till dess alla juridiska formaliteter äro uppfyllda. Gideon var med ett steg ur kabinettet: på kontoret fann han lilla Josse, hvar: ansigte åter klarnat opp; lancieren var gårgen portvaktaren hade åter börjat laga sina gamle skor, och resan till S:t Cloud var således åter en möjlighet. Gideon skyndade som en blix genom rummet. — Vi träffas i S:t Cloud! ropade tredje skrifvaren till honom. — Ja, sade Gideon, det är jag som består. Han skyndade till S:t Martinsgatan för at