Aftonbladet – 2 januari 1846, sida 1

mor gon. Bruksoch Landtegendomar till salu. Genom frivillig auktion, som förrättas v:d Wannala Gästgifvaregård i Vestra Wingåkers Socken den 2:dra Februari 1846, klockan 10 f. m., försäljes Billsbro och Spånga Bruksoch Landtegendomar, belägne i ofvannämnde Socken, Oppunda Härad och Nyköpings Län. BRUKEN, som ligga blott ex qvart mi: iTån hvaranha, hafva hvardera go gammal privilegieradt stångjernssmide med ö sk bhammarskatt samt Spånga dessutom Privi.egier å 300 skq manufakturoch svartsmide. — Dammar och verkstäder till större delen ny Igen ombyggde. Närheten till Örebro, No:a och Lia desbergs städer, som af Wingåkers allmoge flitigt besökas, lemnar godt tiifälle för teckjerns forslande til bruken. Stångjern och öfrige effekter köras blott en mil landväg till brukeas lagtageplats Läppö vid sjön Hjel maren, hvar.från de med egen bruksjakt transporteras ti Il Stockholm. — Till Hulttorp å Götba kasallin en kubna äfven effekter skickas för aw sedermera lemnas å Götheborgs våg. Vintertidea kan mot billig forlön ståjrgjern transporteras till Norrköpings våg. — Stångjern, spik, manafakturoch svartsmide kunna till en del afsättas vid bruken för ortens beiof. — Till bruken höra ett betydligt rest:mide. H:mmanens skog, som, na till hör bruken, kin sparas, emedan tillgång icke saknas af köpekol för bruker s behof. SPÅNGA QVARN med 4 par s!enar, har god tillgång på mäld, cmscan dess läge å Wingakersslätten är högst fördelaktigt, nu försatt i golt skick, saknar ingen tid af året vatten för dess erdentiga drifrande, är bortarrenderad mot spanmålsarreride. SPÅNGA SAG. med ett blad, bar i år till en del blifvit ombygd, har god tillgång på sågiimmer och lemnar, tikasom mjölqvaraen, en god och påitlig afkastning. LUNDA, från 2! till 8 man!al örmed!adt, är beiöget en åttondedels mil från Spånga bruk och en half rail från Sockenkyrkan med vacker belägenhet: å Wingåkersslätten. — Jordmon:n är ged och utom redan verkställde odlingar bardenna egendem å sina vidsträckta u! marker betydliga od! nzstlifällen, som med fördel kunna företagas. T-mmerskogen är vårdad och de sedoare åren ej anlitad. Corps de lgis är nybygit, har en bögst beqväm inredning med glada och rymliga rum. — En större loge-byggnad, med deri befintligt tröskverk, som drifves med vatien, är de sednare åren uppförd, lemnar eit godt utrymme för säden och lättnad vid träiskningen Jå tröskverket är i godt skick. — Sommaren 1843 uppfördes vid denna egendom ett större ångbränneri med god vattentillgåag, och skulle vid egoadomarn2 ej protuceras, hvad för brätmeriets drifrande fordras, kan produkter dertill med läubet!i orten ufpkt pas. SÖDER SPÅNGA. ett hemman, som likt Luada är under eget bruk, bar en god åkerjord. En större odling är å detta hemman nära tällbordad, och vidare tilfällea till oIKng Genes. Till tesimanet är en vacker och sparad timmerskog. BILLSBRO ett hemman, äfven under eget bruk, och å hvars ägor Billsbro stångjerosbruk är beläget, bar, utom god åkerjord, ovan igt stor ängsmark, som genom en åndamå!senlig behandling kan till afkas:ning mycket förökas. Timmerskogen till detta hemman är de sednare åren icke anlitad och ungskogen i frodig tillväxt. LÖNDTOR? å STUSETORP, hvardera ett qvart hem man, som med en statdräng och torpare skötes. Löndtorp är väl bebygdt, så väl till manssom ladugård. Åkern har ett godt läge invid gården. Ängsmarken stor och gräsgifvande. Barroch löf-kogen sparad, den sednare kan, väl vårdad, lemna god afkastning. STAFHÄLLA, tvenne bemman rustbåll, brukas af bönder, som hufvudsakligast lemna kolskatt, körs!er och arbetstiträden. Hemmanen ha en betydlig timmerskog och är å det ena hemmanet iavid Hjelmaren uppfördt byggnader för ett garfveri, som är bortarrenderadt, och har bostaden derstädes en serdeles vacker beägeshet. MARSJÖ HVITTORP ett h:mmao, som brukas af en bonde, hvars hufvudsakliga skatt ar kol till bruken; men lemnar äfven råg, potatis, humle, lin åc. Hemmanet har god skog och timmerskogen de sednare åren sparad. FÄTRATORP, tre qvart hemman, väl bygdt för 2:ne åboer, har förliden 14 Mars blifvit emottage! af ea brukare, s)m skall lemra pesningearrende. Til! deita hbemman äro betydliga odlingslägenhbeter, och ängarne (ehuru nu lemnande goda höskördar) kunna genom ändamålsenliga röjningar mycket förbättras. — Ekog finzes å ägorne för hemmanens behcf. MARSJÖ, ett balft hemman, har genom laga skifte fått sina ägor till mycken förmån sammanlagde. Brakaren utgör bufvudsakligast kolskatt, lemnar:afren råg, humle, lin e. KOR AE NNE PE AE EARL SAARNK —— — — ———— —Å — .X ——Z? z— see