OSS KV mMmMmmmMÅiÅMHMÄMiHi i Jag vet icke... i henne; eget rum... antingen sofver hon eller springer hon omkring., I alla fall är det icke bra att vi samtala här, i synnerbet då du är i en så het sinnesstämning. Kom med mig, så kunna vi närmare språka derorm., De gingo bort, utan att veta att hon var tillstädes; ett bord och en blomstertrappa hade döljt henne för deras blickar. Men huru hade icke dessa få ord förändrat hennes tillvarelses färger! Genom hvilket oförklarligt trolieri hade de omskapat hela verldens u!seende! Först om aftonen kommo herr Ramsay och Gilbert tillbaka. Den sednare var blossanda röd och förlägen, den förre kall och lugn. Han underrättade Susanna, att han oförmodadt blifvit nödsakad alt taga sin nevö med sig till Frankrike i anledning af brådskande förrättningar, och att de redan nästa morgon måste vara ombord. De väntade ögonskenligen eu uppträde; begge sågo stelt på henne; de trodde att hon skulle gå fruktansvärdt tillväga och förklara för sitt fasta belut att aldrig vilja skiljas från sin älskade Gilbert. På morgonen skulle hon hafva gjort det; men nu, på aftonen, sait hon tyst och slö. EHon itskar mig icke som jag trodde, sade Gilbert för sig sjelf; hon är icke i stånd att känna någon ren kärlek; jag kan lemna henne med mindre ånger och smärtal — Herr Ramsay frågade benne derpå om hon ville vända tillbaka till sitt förra hem, på den gamla, gästfria herregården, eller biifva der hön var och hafva en sällskapsdam. Hon svarade, att hon ville blifva der hon var, isamma hus, men ville icke bafva någon sällskapsdam; ech då hon i denna punkt var hältig och