Aftonbladet – 30 december 1846, sida 1

väl omigen, och händerna kramades och skaka les, tills skuldror och händer nästan voro dragn: ar led; och så drogo Susanna och Gilbert dädar ych sällskapet blef qvar för att äta och drick: och skraita och dansa och sjunga, och anför: orudgummen som ett mönster af trohet och stånd: aktighet, han, som icke en gång blifvit för. lerfvad utomlands, men som var kommen till baka till sin egen käresta för att äkta henne rots alla franska damer och hårdhjertade onklar verlden — och så drucko de åter och åter, si änge de orkade, det nygifta parets skål, och gålvc ig fan på, att det skulle blifva det lyckligaste par på jorden. Den omtalte hårdhjertade onkeln hade res! bort, emedan han icke kunde beqväma sig ati olifva qvar och se, att den, som han älskad vögst, beseglade sin egen olycka för hela lifvet (medlertid hade han ädelmodigt sörjt för han: utkomst och lofvat att besöka honom efter någr: veckors förlopp, då smekmånaden vore förbi, föl att uppgöra planer för deras framtid och ömse sidiga förhållande till hvarandra. Smekmånaden! Ack, den dref Gilbert nästar Lill förtviflan. Han saknade sin onkels, bildad: umgänge, och hans hustrus simpla smak och va 10r stötte beständigt hans känslor, och gjord: honom emellanåt nästan vanvettig. Efter er månads förlopp kände Gilbert, att döden vort utt föredraga för ett sådant martyrlif, och at han, om han icke kunde blifva befriad från detta nästan måste se sig nödsakad att begå sjelfmord Dock hade Susanna ingen aning om, att han: ångvariga, hans brinnande kärlek, som så blifvi tadfästad och beseglad, undergått den minst: