Aftonbladet – 29 december 1846, sida 3

(Insändt.) RÖRANDE FATTIGHUS-DIREKTIONERNA. En Insändare i Aftonbladet har begärt att Jz cobs och Johannis församlingars fattighus-direl tion, som, ensamt bland alla de öfriga, annonser: om upphandling af matvaror för de fattige, äfve skulle tillkännagifva, att hvarken någon af direk Vore odamötorsollon.daras wärmasle anhörig skulle åtaga sig någon del af denna leverans Denna framställning, min värdaste Insändare, synt syfta på reform. Du fruktar, efter all anlednin; egennyttan, denna urgamla bistoriska arfsynd Sverige, som, efter hvad dessa tidningar bafva a! alltsom oftast berätta, ännu synes fortfara i al dess fjellhöga nordiska kraft. Du har kanske, son andra, erfarit att brödet i en eller-annan bagare bod, ehuru välsmakligt efter taxan, likväl vari litet unket, och åtskilliga endra varor, hvar p sitt vis, så med. Du bar derifrån hemtat anled ning till den förmodan, att om en som har så danader välsmakande men ändå litet förskämd: varor att sälja, skulle vara fattighus-direktör sam tillika fattighus-leverantör; så kunde måhända har någon gång anse varorna vara goda nog åt de fattiga; de äro så eländiga, skulle de våga att klandra? Likväl finnas nog fattighus-direktörer ännu, som ehuru de sjelfva, som du ej så oäfvet uttrycker dig, äro direktörer, kontrollörer och leverantörer, dock göra det så kristligt, att ingen deremot kan hafva något att anmärka, ehuru det varit önskligt att de, för exemplet skull, ej befattat sir mod sådant hvarlill.die 4: alla alssonden varit jäfvige. Mycket sämre kunde det likväl möjligen bli, om man t. ex. uppdrog den soppkokning, som nu sker af afsättlige tjenare under direktörers tillsyn, till den minstbjudande, måhända krögerska, till hvilkens näringsställe man ej kan begära att direktionen skulle gå och hålla vågon tillsyn. För dina åsigter, i händelse jag gissat dem rätt, har du imedlertid ytterligare stöd deraf, att menniskan aldrig blifver annat än en svag, felande menniska; att några få menniskor, som varit dygdigast, likväl beklagat sig öfver sina vidlådande menskliga svagheter; att menniskan, blifven fattighus-direktörs-menniska, likväl är samma fattiga, syndiga menniska, som bon till och med då och då högtidligen bekänner, samt att bon således noga och sorgfälligt bör afhålla sig Från alla sådana göromål och förhållanden, hvaruti hon ej kan hoppas bestå emot den vanligaste svagheten, egennyttan, eller, med andra ord sagdt, förklara sig jäfvig då hon är det, och således alrig leverera något till en direktion, kommission eller ånnan styrelse hvaruti hon sjelf är ledamot, ;) heller af densamma taga lån, vore det än mot nteckning; en omständighet, hvarom jag, efter tt hafva förvissat mig om åtskilliga uppgifna acta, ernar en annan gång vidare nämna några rd. Märkvärdigt skulle det också vara, Om, selan jäfvige landshöfdingars inväljande i utskotten rid riksdagen föranledde så allmänt och lifligt lander, åtskillige fattighusoch andre direktörer nsamme skulle kunna fortfara att trotsa den allnänna tanken. En erinran torde du likväl tillåta mig, den, att du först ville reformera dig jelf, så att du ej mera kommer fram med sådana nkonseqvenser, som den att fordra för mycket af n direktion, som du för öfrigt med aktning omlar, och som gjort en god början med att anonsera om uppköp, under det du ej sagt ett ord m de öfrige, som aldrig annonserat om sådant. Jerefter kan du sedan fortfara med att reformera åra församlings-nämnder samt öfriga direktioner, ommissioner m. fl. Har du uppmärksamt genomläst fattigvårdsPvisorernas sednaste berättelse, så torde du nog nna behofvet af en reform för revisorer älven; eka tilll Misslyckas du, så kan du, som jag och