Aftonbladet – 29 december 1846, sida 2

Ack! tonerna voro icke längre musikaliska för hans öra eller dyrbara för hans hjerta. O, huru lyckliga vi skota blifva! utbrast Su sanna. Däck, huru olyckliga! tänkte Gilbert vid sig sjelf. Herr Ramsay väntade med ångest på sin nevö Vid den första blicken på honom visste han allt En blandad känsla af triumf och glädje visade sig flygtigt på hans ansigte. Jag har sett henne! utbröt Gilbert, och är...) Lycklig? frågade herr Ramsay. Förtviflad! utropade ynglingen. Min stackars gossen, yttrade herr Ramsay det kunde icke vara annorlunda, än att du skulle blifva bedragen. Förståndet, som icke kan st? stilla, springer snart bort från bjertat. Hon har förändrat sig obegripligt ! sade Gilbert Det är du som är förändrad; hon är den samma. . Ack, så är denna afgudabild nedstörtad frår mitt hjertas altare. O, onkel, om ni visste hurt jag längtat och älskat i dessa två år. Huru jag bar höjt henne högre och högre i mina tankar .. . Hennes bild förädlades, likasom dina tanka dag från dag blefvo mera förädlade. Och nu så simpel, rå, obildad .:Det har hon alltid varit. Hennes yttre behag förringade genom henne brist på all intellektuell bildning -.--) Jag visste alt den endast kroppsliga skönhete! intet värde kunde hafva i dina ögon, när de blot blefvo öppnade och du lärde känna den bildad verlden.a