Utdrag af ett bref från Skåne, begynnelsen a December. — — — Här har de sista veckorna talats om ingen!ing annat, än det befarade förbudet mot bränvinsbränning under Januari och Februari månader. Hela provinsen är uppskrämd deröfver. Man är visserligen öfvertygad om att Konung Oscars upplysta regering noga öfverväger skälen för och mot ett sådant förbud, förrän den härutinnan tager sitt beslut, men man är orolig för att skälen emot måhända icke förstå att göra sig gällande med samma kraft som de för saken. Det synes imedlertid vara odisputabelt att de omständigheter, hvilka tala emot ett sådant allmänt förbud, åtminstone för de första månaderna, iro af den vigt, att man blott i största nödfall kan ega rätt att sälta dem åsido. Här i Skåne finnes ett stort förråd af potatis, hvilken, redan mer och mindre angripen af sjukan, omöjligen låter förvara sig till våren. En betydlig del af denna jordfrukt är till och med redan så angripen, att kreaturen rata den. I den händelse att bränvinsbränningen nu inställes med December månad, hvad skall man då här göra med all denna ruttnande potatis, som man icke redan medhunnit att bränna upp? Det må enligt olika åsigter anses mer eller mindre riktigt att landtbushållningen lägger förnämligast an på all potatis förvandlande till bränvin, men all nationalekonomi måste dock erkänna som en osviklig grundsats, att det är och blir bättre att få något af ett naturalster, än att få intel. Det måste alltså vara förnuftigare att producera varan bränvin af sin potatis, än att nödgas gå med armarna i kors och se på hurusom den dag efter dag vatt