Aftonbladet – 11 december 1845, sida 2

han skall åter älska dig, men en hopplös smärta tillade: kanske försent. (Slutet följer.) — ——— — — RYsKA MÅLTIDER. Uti det af Kohl utkomna arbetet Petersburg), läser man följande skildriag af en rysk måltid: Vid de ryska dineerna, likasom öfverallt i Petersburg, bemärkes, i trots af det myckna ätbara, likväl en brist på tonkeoch själsföda. Saken afgöres i största hast. Rätterna, hvilka redan vid buffeten föreläggas af en taffeltäckare, följa hastigt på hvarandra och tallrikarne försvinna med största skyndsamhet. Vid hvarje rätt bjudes visserligen en passande Vinsort, men serveras at betjenterna, och sålunda hopar sig snart en skog af glas omkring tallrikarne, under det vin-amatörerna sakna buteljerna och sålundr äro förhindrade att dricka af hvad de helst önska. Detta är visserligen mindre: behagligt; ännu mera generande är den sed, enligt hvilken gästen för hela måltiden är bunden vid sin stol; det gäller för ott perhördt åsidosättande af det passande, att stiga upp dlerifrån till och med i de minsta familjkretsar. Man sätter sig alltid in pleno på ett tecken af värden och stiger äfven upp in pleno, och ingen vågar här, såsom i England, stanna qvar vid bordet och glamma vid flaskan. Vid proponerade skålar, vid de minsta al och anspelningar, resa sig alla stumma från sina tolar, klinga med grannarna, buga sig och sätta sig iter hastigt neder. Att gå till någon och klinga med onom, skulle vara det löjligaste streck i verlden. Det förefaller vid de ryska måltiderna, som vore man astkedjad vid bänken. — FISKARNES ÅLDER. För att erfara en fisks der, behöfver man blott att skära ett af fiskens jäll tvärsigenom. Hvarje fjäll består af flera skifvor, om ligga öfver hvarandra. Hvarje år lägger sig ett ådant nytt lag öfver fjällen, likåsom årligen en ring ägger sig kring träden. Lika så många sådana skifor, ett fjäll har, lika många år gammal är fisken.