Aftonbladet – 5 december 1845, sida 2

OM NYTTAN AF UTLÄNDSKA RACEKREATURS INFÖRSEL. Den stora vigt som det äger för Sveriges jordbruk, att få denna fråga belyst af så mycken sakkännedom som möjligt, föranleder oss att lemna rum i tidningen åt en ytterligare skriftvexling, hvarföre vi meddela nedanstående af egaren till Marieborg nära Norrköping, insända artikel: Med anledning af den uti Aftonbladet för den 26sistlidne November införda artikel om utländska krea.ursracer, tager jag mig friheten meddela, att det visserligen är sanningsentigt, såsom deruti cmförmäles, det svenska kor finnas, hvilka nyburna mjölka 5 å 6 kannor om dagen, och jag har sjeif haft de, som gått ända till 7 kannor; men, tyvärr, längre än a å 5 veckor hafva de ej uthållit dermed, utan efter denna tid dagligen minskat betydligt på mjölken, samt endel stått i sin ända till 4 å 5 månader, i hänseende till hvilket jag trott mig märka, att dekor, som efter kalfningen mjölkat som mest, förr upphört dermed än de som mjölkat mindre, strax efter densamma, och vågar jag påstå, att om man öfver hufvud taget af svenska kor kan beräkna 400 kannor för hvarje sådan per år, måste det vara en god ladugård hvilken skall lemna denna afkastning, som är med den högsta man erhåller; åtminstone har jag, af de 70 kor jag förut innebaft och som ändå till större delen voro af förbättrad race, icke bekommit per år mer än 28,000 kasnor af dem allesammans, då deremot de 4 utländska kor, jag först lät inkomma, uti mjölk lemnat, såsom deröfver förde journal närmare upplyser, från ena kalfningen till den andra, således på mindre tid än ett år, 7,808 kannor 22 jumfrur, utgörande nära lika så mycket som 20 svenska kor gifva uti mjölk. Af nysspämnde utländska kor inköptes den ena jemte en tjurkalf hösten 4842, och mjölkade denna ko första året 2,314!, kannor, andra året 2,53537, kannor, beräknadt såsom här ofvan är anfördt. Detta förhållande gjorde mig uppmärksam på fördelen af att äga utländska racekor, hvarföre jag ock lät förlidne höst ytterligare inkomma 3:ne sådana, hvaraf den cna mjölkat 2,040 kannor, den andra 4,406 kannor 20 jumfrur och den tredje 1,808 kannor, hvilket tillsammans för alla fyra belöper sig till 7,808 kannor, eller såsom förut är uppgifvet. Efter att hafva komrnit till detta resultat, kunde jag ej längre betvifla huru stor förmån jag skulle hafva af att äga en ladugård, bestående af endast utländska racekor, och beslöt. derföre att förse mig med sådana, för hvilket ändamål jag sjelf reste till Holstein för att verkställa uppköp af några och trettio kor, hvilka från d. 27 Juni d. år, då de hit till orten anlände, och till d. 23 sistl. Nov. gifvit mig nära 17,000 kannor mjölk, ehuru de lidit ganska mycket under hitresan, och hade icke detta varit förhållandet, är det otvifvelaktigt att de lemnat änru mera; imedlertid är jag tillfredsställd avt min förmodan om påräknade fördelar af dessa kor, emot de svenska, icke bedragit mig. Innan jag företog nyssnämnde förändring uti min ladugård gjorde jag mig förvissad, att efter en utländsk ko erhålles fullt ut dubbelt så mycket gödsel, som af en svensk, äfvensom jag tog uti betraktande, att då man beräknar mjölken till 8 sk. per kanna, sisom den här gäller, har hvarje af de 4 utländska korna lemnat mjölk för 325 rdr 46 sk. rgs, en svensk för icke mer än 66 rdr 32 sk. samma mynt, och med denna betydliga skilnad och afkastning kan man gerna bestå den utländska för 400 rdr mera uti utfodring och ändå ega en mycket större behållning, än af den svenska kon. Derjemte tillåter jag mig, som har femton års erfarenhet deraf, anmärka, att en god svensk ko, som gifver 400 kannor mjölk pr år, icke lemnar någon annan behållning än gödseln, som likväl blifver ganska dyr, ty till utfodring åt en sådan ko erfordras, under nio månader den födes inne, till det minsta 4135 lisp. hö och klöfver å 148 sk per lisp. 50 rdr 30 sk., 433 lisp. halm å 42 sk. pr lisp. 33 rdr 36 sk. och 3 lisp. hveteeftermjöl å 24 sk. 4 rdr 242 sk., eller tillsammans 85 rår 42 sk. rgs; en utfodring, så ringa att jag icke kunnat gifva mina kor så litet, men som jag icke yclat högre upptaga, för att visa att äfven med denna lindriga beräkning på hvad en svensk ko behöfver för sitt underhåll, föga eller ingen behållning af den erhålles. Att hafva jordbruket så ställdt, ait dermedendast kreaturen försörjas, är i hänseende till de utländska korna icke behöfigt, ty de 33 jag innehar, hvaraf blott 2 här kalfvat och de öfrige sist! Januari, Febr.