Aftonbladet – 4 december 1845, sida 1

— Minerva för i förrgår berättade, och det bekräftas äfven af Dagligt Allehandas landsortsuppaga för en föregående dag, att herr J. P. Theorell, som förut i flera år varit medarbetare i Allehanda, och jemväl tillförene dess förlöggare, men under de två sista åren skiljt sig derifrån, med nästa års början kommer att återinträda i Allehanda. I följd häraf kommer den af herr Theorell redigerade tidningen Vinterbladet att apphöra, och utgifvaren lofvar, att skrifva lika mycket i Allehanda som förut i Vinterbladet; Detta arrangement bör vara fördelaktigt ej minlre för de båda tidningarnas redaktioner, än för ullmänheten. En sak, som deremot förefaller oss något dunkel i tillkännagifvandet, är att de båda redaktionerna oaktadt ett sådant införlifvande skola förblifva cberoende af hvarandra. Ett så beskaffadt oberoende torde blifva kinkigare än jelfva Posttidningens oberoende af regeringen, och det komme, i händelse tankarna någon gång blefve mycket skiljaktiga att åstadkomma något, som nästan liknade ett inbördes krig. Skulle ett sådant fall inträffa, så vete vi blott ett botemedel att föreslå, på det icke manspillan må ske på någondera sidan, att nemligea striden hänskjutes ill Aftonbladets bemedlande. Ett annat löfte i samma anmälan, som blir ännu fördelaktigare för publiken, är att Redaktionen, till landsortsprenumeranternes beqvämlighet, hädanefter ämnar föranstalta att den ena morgonens tidning går till landsorten med posten redan aftonen förut, eiler såsom det heter t. ex. nAllehandas Tisdagsnummer afgår med Måndagsposten, Onsdagsnumret med Tisdagspostenn 0. s. v. vi citera ordagrannt). Härigenom kan, såsom man ser, någon gång det intressanta fenomenet inträffa, att en vigtig händelse, som tilldrager sig efter posttimman en måndagsafton och meddelas läsare af tisdagsbladet i Stockholm, kan blifva inberättad till landsorten innan den passerat, och Allehanda blir således härigenom snabbare än sjelfva den elektriska telegrafen. På annat sätt kunne vi nemligen icke förstå huru löftet skall realiseras efter orden, utan att Allehandas Red. lerigenom stänger sig sjelf ifrån meddelande för en påföljande dag af alla sådana nyheter, som erhållas efter klockan sex på aftonen, från egna artiklars meddelande öfver hvad som förekommer i Yftontidningarna, 0. s. v., då man måste antaga, utt minst fyra timmar erfordras till uppsättning uf officiella annonser och andra nyheter ur aftonidningarna jemte bladets ombrytning och tryckning, att icke tala om hvad som fordras til! förattande af egna artiklar, men aftontidningarna cke erhålias förr än klockan sex eftermiddagen, och den sista expeditionen till posten måste ske onan klockan åtta. Man kommer således härvid litet grand att änka på den der bekanta kungörelsen om de vanliga Måndagsparaderna, som en tid varit hållna på Tisdagen, men hädanefter blifva framflytiade Thorsdageny. Vi hoppas, att den lilla erinran vi bär gjort, icke upptages illa; meningen dermed har endast varit, att puffem kunde bergat sig bra ändå, utan tillägg af sådana löften, som omöjligen kunna uppfyllas. Huru lyder väl öfversättningen af denna del af Dagligt Allehandas anmälan på klar och tydlig svenska? Jo, ungefär på följande sätt: I stället för den aftonupplaga af samma dags nummer, som landsortsprenumeranterne hittills fått, skola de härefter erhålla den följande dagens blad och således äfven alla de nyheter och reflexioner som bittills i den dagens nummer hemtats ur aftontidningarna, samt i allmänbet alla nyheterna en postdag tidigare. Om nu detta kan vara verkställbart med en del af de nyheter Allehanda påföljande morgonen sjelf meddelar i hufvudstaden, (hvilket äfven hittills ofta skett i föregående dagens landsortsupplaga) så låter det sig deremot icke göra med aftontidningarnas nyheter, åtminstone så vidt det sträcker sig till mer än några rader; och om det icke är verkställbart...! I fall Allehanda har några påminnelser härvid att göra, så skola de samvetsgrannt af oss meddelas. — Den unge violinisten herr Moeser, som i går spelade ett nummer på kungliga teatern mel