U0C IS OLE. — H. M. Konungen har i går och i dag hållit konselj. — Ett par andra tidningar hafva berättat, att H. M. Konungen på sin namnsdag, i måndags, låtit å flere särskilda loka!er arrangera dansnöjen och förfriskningar för härvarande garnisonsregementers manskap. — Uppå den skrifvelse landshöfdingen i Westernorriands län aflåtit till magistraten i Hernösand, rörande handhafvandet at stadens polis, har stadens borgmästare, herr Westman, kort efter skrifvelsens inhändigande, på magistratens vägnar aflemnat en förklaring; och då vi i detta blad JM 274 gjort en relation om skrifvelsens innehåll. anse vi oss äfven böra meddela en sådan om förklaringen. Hvad först anmärkte punkten, eller försummelsen med stölders beifrande angår, har herr borgmästaren fäst uppmärksamheten på vissa, alldeles egna hinder för tjufvars upptäckande i Hernösand. Till en början bemärkes den svårigheten, att tjufvarne i Hernösand merändels efter stölden begifva sig ur staden och gömma det stulna godset, hvaremot, om de ville qvarlemna godset i staden och der försöka afyttra det, herr borgmästaren förmenar att de nog skulle upptäckas, i de flesta fall. Sedan skall det vara ett item, att tjufvarnes grannar i Hernösand icke lemna magistraten ,bidrag till stölders upptäckandep,, och detta åter förmenas komma sig deraf, att tjufvarne i Hernäsand icke hruka omtala sina förehafvanden för sådane personer, som de: misstänka för lust att upptäcka dem; också lära grannarne ick2 med uppmärksamhet följa misstänkta personer, hvilket antages hafva sin grund deri, att i Hernösand hvar och en har tillräckligt med sina egna göromål, utan att bespeja andras. Dertill äro vidare i Hernösand många af de vandrings män, som infinna sig i staden, för alt få sina pass påskrifna eller söka arbete, farlige för eganderät ten, tiligripa hvad de öfverkomma och löpa sedan sin kos, ofta innan det stulna af egarer saknas. Andtligen kunna målsegande i Hernösand sällan gifva någon ledning för efterspaningen och slutligen kan man i den staden icke lagligen ransaka i boningsrum, utan skäliga misstankar. Noga räknadt är således, som man ser, största felet på tjufvarnes sida, ehuru grannarne och lagarne i Hernösand icke heller äro utan skuld. Öiver dernäst anmärkningen, att magistrater icke vakar öfver brandordningen, meddelas der förklaring, att magistraten äfven söker vaka öfver brandordningen, nemligen genom att låta bots det som befinnes felaktigt vid brandsynerna. Sist upplyses, att den personal magistrater har att använda till brottslingars upptäckande, utgöres af stadsfiskalen och två stadsbetjenter, hvardera aftlönade med 400 rdr banko, men utan andel i böterna, hvarförutan finnes en uppsyningsman i hvarje qvarter, men som har eldvakt oct tillsyn öfver brandvakarne.