Aftonbladet – 3 december 1845, sida 3

o a il då än da nra ig Mm le n pa et fö o a fn le , et a temperatur af 45 till 48? R. är den bäst passande och 209 R. ( 25? C.) borde aldrig öfverskridas Rottrådarnes längd får vara lika eller något längr än sjelfva kornets, dock beror detta på kornets qva litet, och bryggaren mäste hvarje är genom egna för: sök utröna årgångens beskaffenhet, för att dereftej rätta graden af groning. — Den andra delen af mältningsprocessen utgöres af kornets torkning, och härvid beror mycket på kölnans beskaffenhet, på det at! väl grodt malt ej måtte af den förderfvas.n Hvad som åsyftas, är ej annat än att få maltet väl torrt, och dertill fordras värma och luft: värma för att utjaga fuktigheten i dunstform, och luft för att aflägsna den utvecklade fuktigheten. Man bar att iakttaga: 4:0 att värman under maltplåten blifver jemnt fördelad; 2:0 att tillräckligt luft kan inströmma nedifrån; 3:o att inga hinder möta den nedifrån inströmmande luften på dess väg genom plåten och maltet; och 4:0 att denna utströmmande, med vattenängor fyllda, luft afledes genom en imtrumma med godt drag. Hvad den tredje punkten beträffar, har man funnit de kölnor bäst, som igenomsläppa mesta luften, hvarföre ock de af ståltråd gjorda mältbottnarne, äfvensom de af jernbleck med en mängd små hål hafva företrädet, särdeles de sistnämnda, emedan de kosta mindre. Allmänt brukliga äro de så kallade rörkölnorna, i hvilka elden tillika med röken kringledes under torkplåten, i trekantiga jernrör, för att der uppvärma luften, och hvilkas fördel består deri, att man kan använda hvarje brännmaterial och den öfverflödiga värman från bryggpannorna, under det man i de gamla s. k. rökkölnorna endast kunde använda väl torr bokved. Dubbla kölnor hafva i de sednaste tiderna blifvit nvända med största fördel, och om de än bär hittills blifvit använda i ett enda bryggeri — hos herr Fest — och på några få dock ej förbigå en dessutom, så vidt jag känner, endast ställen blifvit utförda, så kan jag inrättning, som medför så stora fördelar. Konstruktionen är i allt lik de enkla kölnornas, blott att på en god manshöjd öfver den första plåten, ännu en plåt är anbringad, af samma storlek som den undre. På denna lägges det våta maltet, ech när det här har blifvit halftorrt. -föres det Iden öfre åter förses på den undre plåten, under det med nytt malt, hvilket i sin ordning och medan det undre maltet fulltorkas, blifI ver halftorrt genom den uppstigande öfverflödiga värman från nedra kölnan, på hvilken det då i sin tur kommer. v Fördelarne härvid äro ej endast besparing af bränIsle, utan ock fullkomligare torkning, emedan maltet Itorkar långsammare och dock utan förlust af tid; ty maltkornets fuktighet kan — emedan den är innesluten i agnen — endast torka långsamt genom lindrig värma, eller ock hastigt genom en hög temperatur. Men då en hög värmegrad skadar: maltet, och 60? ( 75? G.) aldrig borde öfverskridas, så är endast långsam torkning i ständ att gifva god produkt. Detta-sker genom den dubbla kölnan, som det oaktadt sparar tid. Antagom att man på en enkel kölna kunde torka ett visst qvantum malt på 412, timmars tid, så kan man, om i stället en dubbel! kölna begagnas, erhålla samma qvantum på 8 tim-: mar, och dock torkas maltet i 46 timmar, emedan l; det ligger 8 timmar: på. den öfre och 8 på den undre! plåten.n Angående skillnaden emellan maltets gröpning på j vänliga qvarnar, eller dess krossning på jern-valsar, kan man blott säga, alt, efter här vunnen erfarenhet, detta är likgiltigt; men att vid nya anläggningar, under lika omständigheter, en krossinrättning med jernvalsar torde hafva företrädet. Förfarandet vid inmäskningen är följande: Af det behöfliga vattnet slås i mäskningskaret omkring 2, ock i-pannan Y,, hvarvid den regeln gäller, att man tager dubbelt så mycket vatten, som man önskar er1 hålla färdigt öl. I mäskningskaret är alltså kallt!n vatten, i hvilket det gr väl och lemnas att stå ken tid en förberedand öpande maltet lägges, insyftasn i 2 till 4 timmar, under hyile lösning går för sig. Under denna tid bringas vattnet i p får kokhett flyta till blandnin under beständigt omröres, annan till kokning, och gen i karet, som der1 och hvars temperatur nuT höjer sig till 26 å 30? R.( delbart efter vattnets afia en del åter med så kallad 532..å 37, C.). Omeppande fylles pannan till tjock mäskning, d. y. s. man upphemtar af det tjock Ningskaret (med skopor och endast så mycket af det tunna, lar en grötaktig massa, som k itan att brännas vid. Denna Naisch) bringas nu till kokning, Ja efter olika bryggares olika imma. ter i mäskningskaret, under b a på bottnen af mäsklångsamt) tillika med att det i pannan bilsom underhålles — Derefter öses den tjocka, åsigter — eständi; kokande massan 7, till 4 Nn hä ch blandningen har, vid slutet af den 8 omrörning, hä anligen uppnått 38 till 407 ( Nu upprepes samma opera Maisch), i det boltlensatsen ur karet ös varest den kokar ; till 4 tim mäskningskaret, der massan atur af 48 till 50 R. ( na op 47 V, till 507 tion ånyo (9:te eration, lig Cels.). I gä r Dick: es i pannan, mä ma, samt bringas åter ) Ku nu uppnår en tempe-le 60 till 62:7, Cels). me Derefter aföses blott det t laisch), och bringas i pannan, mma. Då slås det åter i mäskni äl, hvarpå det, vid den nu 58 till 64 BR. (72,—76? ekerbildningen i en timmas ade vörten bringas åter i pa ehöriga humlan, kokas derm IPPas sedan på kylskeppet.n ed i 4 å 2 timmar, och unna ofvanpå (Lauter samt kokas !Y, till !., s ngskaret och omröres I 90 uppnådda temperaturen 20 C.), lemnas i hvila för 1: tid. Den klara; aftap-gry nan, försättes med den ) Ha! 7 ; Qvaatiteten af den del af mäs kningen, som för det Kör varje gång, på ofvannämnde sätt tlar sig efter den värmegrad andningen i karet skall hvarje Yr således af lufttemperaturen. Imänhet antaga, att qvantiteten af ngen något bör förmeras för hva att den första utgör något mera rst uppkokade vattnet; den and n första; och den tredje, tunna got mer än den andra., kokas i pannan, ljo!ö som man vill att 20 gäng uppnå, och beDock kan man il? å den kokade mäskrje kokning, d. v. än det i pannan ra något mer än (Lauter Maisch) det; ket; 20, : 2å Koknipgen af en del af maltet, tillika med en dell 24 i den flytande mäskningen, är en egendomlighet i E ( t Böjerska bryggningssättet, och verkar bestämdt 8 få gst väsendtligt — tillika med den sedan använda tjoge Aerjäsningen (bottenjäsningen) — på det Bäjerska 5 ts egna smak och förmåga att hålla sig. PVörten afkyles nu till en temperatur af 6? R. 7Ya C.); ja några bryggare söka att om möjligt få 22, NNaArafnran ch läg cam 0) HB ro Ke