Aftonbladet – 27 november 1845, sida 2

hvilket är öfverflödigt, sedan riksens ständer gifvib anslag. Blifva vilkoren för afvelns underhåll och behandling m. m., som nödigt är stränga, så måste fördelarne vara motsvarande gynnande, och hafva, utom beroende under konjunkturens verkningar, det onda med sig, att täflan undertryckes bland de landtbrukare, som redan inköpt utländska stammar. För detta fall var landshöfdingen m. m. hr baron Kremers förslag, som endast afsåg låneunderstöd, väl afpassadt. Kontrolleras enskildte rätt grundligt, så inträffa troligen täta uppsägningar af kontrakten från kronans eller förvaltarens sida, hvsrigenom icke förvaltarne, men möjligen de arma djuren, kunna försättas i ganska brydsamma omständigheter. Afvelsladugärdar för kronans räkning, torde alltså vara de tjenligaste. Deremot anföres troligen, att de misslyckats förr. Må vara att så har inträffat, men de voro förenade med stuterierne under en tid då boskapens värde bortskymdes af hästafvelns. Stuterierne äro inrättade för kronans räkning, och hafva de misslyckats? om så vore är bristande nit orsaken. Endast en kronans tjensteman torde kunna underkastas så sträng kontroll, att derigenom betryggas racernas utbildande för de ändamål, som fastställdes — —