Aftonbladet – 25 november 1845, sida 3

Ane ee — Såsom ganska karakteristiskt berättades följande anekdot om skalden Wieland, af författaren Matthize, som sade sig hafva varit viltne till denna tilldragelse. Då på Weimars teater riddaren Bayard af Kotzebue uppfördes och Wieland var närvarande, utropade han plötsligen vid ett stälie i pjesen: det är dumt, mycket dumt! Detta förorsakade en stor uppståndelse. Böttiger, Wielands granne, bad honom för allt i verlden lugna sig; Göthe böjde sig fuil af förvåning utur sin loge och allas blickar riktades på den, som på detta sätt afbrutlit skådespelet; men den förtörnade Wielend lät icke säga sig, utan utropade häftigare än förut: hvad som är dumt, måste också kallas dumt! och dervid blef det.