Aftonbladet – 24 november 1845, sida 2

ven åt qvinnan. — Om niv, säger hon, frågar mig hvad manligt göromål en qvinna kan förrätta, så svarar jag: hvilket som helst. Jag tvekar ej vid något; må qvinnor bli skeppsbefälhafvare till och med! Jag tviflar ej a!t qvinnor finnas, som skulle kunna fylla sin plats äfven som sådana; och om så är, skulle jag glädjas öfver att se dem intaga den, lika mycket som jag högaktar h;eltinnorna vid Saragossa, Missolonghi och Suli, eller Emilie Plater... Man säger att det busliga lifvets trefnad skulle blifva förstörd och könets behag lida, genom qvinnors bestyr med manliga göromål: man säger att lagstiftande församlingar skulle förnedras genom att i dem inlåta qvinnor: man säger att sådana befattningar ej äro förenliga med en moders pligter; — och man spavcar ej på karrikatyrmålaoingar öfver fruntimmer som falla i spasmer vid valurnan och rådsalar fyllda med vazgor. Men om vi, till svar på såd-nt, medgifva alt qvinnan tycks af naturen företrädesvis bestämd för det husliga lifvets krets, så måste vi tillägga att det civiliserade samhällets inrättningar icke hittills betryggat denna plats åt henne. Om nyssnämnda krets är tråkigare, så är den visst icke lugnare; om hon der skyddas emot verldens buller, så skyddas hon iete mot dess oro och vedermöda. Icke blott indianens qvinna ser sig belastad med hela lägrets utstyrsel; till och med Ludvig XIV:s favoriter nödgades följa honom på hans officrella tåg; och tvätterskan står hela dasen vid sitt kar, eller knäböjer på sin brygga, utan att få fråga efter väderleken, och knappast helsan. De män, som tycka att qvinnans kroppsanlag göra henne opassande för offentlisa bestyr, finna ingenting opassande uti att negressen trälar på fältet äfven i hafvande tillstånd, och ej heller att simmerskan siellmördar sig med nattvak. 1 afseende på pennans bruk, så hördes för icke längesedan lika mycket invändningar emot att qvinnan bemäktigade sig detta bistånd för sin emancipation, om man förspörjer nu mot hennes tillträde till tribunen och predikstolen. I afseende på hennes förmåga att der uppträda med behag och värdighet, skulle vi dock tro, att hvar och en som set! någon utmärkt skådespelerska, eller hört någon qväkarepredikantska, ej heller betviflar qvingans skicklighet att offentligen låta se och höra sig, utan älventyr för den skönhet, som är hennes kön egen. Hvad som dervid skulle kunna förnedra eller vanfre:da henne, vore hennes uppträdande utan verkligt behof att yttra sig och havdla Forntidens qvinnor kunde deltaga i de processioner, körer och dansar, som tillhörde den tidens gudstjenst; ingen föreställde sig att deras finkänslighet led genom deras offentliga tienstförrättning vid dessa högtidliga tillfällen. Hvad åsidosättandet :f qvinnans husliga krets betröffar, så är det icke sannolikt att hon skulle lemna den oftare, för offentliga bestyr, än bon gör nu för att deltaga i baler, skådespel, mi:sions-sammankomster, läsaremöten (revival meelings,) och dylikt, dit hon för närvarande söker tillflykt, i hopp om något förfriskande i sitt tillstånd, svarande mot hvad hon ser njutas af män. Om mänren behagade granska förhållandet litet mera noggrannt, så skulle de upptäcka att qvinnorras lefnad är huslig, just i samma förhållande som deras egen är det. Ett hus är ej nigot hem, om det icke erbjuder underhåll för själen, så väl som för kroppen. Våra dagars atheniensiskor äro, lika mycket som våra dagars jathenare, falina för alt på gatan framställa den bekanta atheniensiska frågan: hvad nytt? och vi tvifle ej att det — i sjelfva verket — förhöll sig på samma sätt fordomdags; ty fastän qvinnorna då voro utestängda från männens rådslag på torget, så utestängdes männen i sin ordning af qvinnorna, från dessas enskilda tempelmöten. Menniskosjälen är nu en gång så danad, att den fordrar utrymme, och saknas det åt ett håll, så sökes det på ett annat, eller går varelsen under.y Såsom tillägg till det föregående torde kunna omnämnas att helt nyligen har i Philade!phia annoncerats en ny tidskrift under namn at Amerikanska Qvinran (The American Woman) hvilken tidskrilt är ulgifven, förfatrad, tryckt och kringdelad, uteslutande af och för fruntimmer. RET ee YT Podakfönonen af Afltomhladet I