Aftonbladet – 24 november 1845, sida 2

NORGE, Med anledning af det nyligen kungjorda belutet om betalning a! sista återstoden på norrska tatslånet hos huset Hambro et Son i Köper namn, nnehåller Morg. nbladet nigra reflexiover, som väl förtjena läsas, synnerligast med alse emförelsen emellan finansernas beusandling lemokratiska Norge och det af enevcidskongenn ;cb bördsaristokratien styrda Danmark. Morgenbladet säger: Som bekant är, blef vid ippgörelsen mellan Danmark och Norge 1849, siter engelsk bemedling, bestärdt, att den på Vorge belöpande andel af danska statsskulden skulle betalas med 3 millioner specieda!er. Efter nycken strid erkände storthinget 1821 denna skuld, och urtima stortbinget 2822, som icke sick in på kongliga propositionen att använda bankens fond till skuldens betäckande, bemyndisade Regeringen att betala den med ett utländskt lån. Detta upptogs hos Hambro et Son i Köpenhamn till 6 procent, och danska2 statskassan, som medgaf en rabatt af 400,000 Spi., fick sin betalning. Till följe af Storthingels beslut 1853 blef detta sexprocentsiån uppsagdt och infriadt med ett nytt lån till 4 procent, hvaraf resten nu, vid innevarande budgettermins utgång, varder inbetald. Af utländsk skuld skal! Norge då ej äga mer qvar, än en liten åter-tod på de 300,000 Spd., som upplånades efter beslutet af urtima storthbinget 1838, för att dels insättas i banken mot aktier och till förstärkning i dess fond, dels utlånas till enskilda. Denna rest af utländsk skuld är således icke värd att omtalas. Mycket klyftiga financierer finna en stor statsskuld mycket herrlig (naturligtvis när den äges på så billiga vilkor att den gifver fördel), men enfaldigt folk anser för en af de största förmåner att vara skuldfri. Och för dem, som icke drifva penninghandel och dermed beslägtade förrättningar, är skuldfrihet i sanning en sak af utmärkt vigt. För en isolerad stat, som Norge, kan det icke heller vara utan stort intresse att hafva blifvit qvitt de betydliga utbetalningarne till utländningen hvarje år. Men medan nu norrska statskassan, hvars intägter och utgifter bestämmas af storthinget med sina bönder, har betalt både skulden till Danmark och annan skuld och på köpet upplagt en besparing af omkring balfannan million speciedaler, hur har det väl sått med danska statskassan, som förvaltas af en absolut konung? Dess skuld har säkert icke nedgått till 50 millioner. Då man fick den förata RA art AA VS a ran Sa RETT SER ARE La AT AE SR RR