Aftonbladet – 20 november 1845, sida 1

(Insändt.) Historiska upplysningar till den artikel rörande Halländska Kyrkohemmanen, som finnes införd i Aftonbladet M 149 (1. 2 Juli) detta år. : (Slut fr. gårdagsbl.) Dansk sed och lag känner ingen annan laglig öfverlåtelse af oprivilegierad jord, som af egaren sjelf ej brukas, än genom städja (Mandise 2 D., s. 40). Kyrkorna hade således rätt att bortstädja kyrkohemmanen; och deras eganderätt bevisas derigernom, att städjor af Kirkegaarderne hörde till deras lagliga inkomster. 4) Danska lagen; 2) Svenska Regerinsens .egna förklaringar och domar efter Hallands fträdände, gifva derom tydliga historiska vittnesbörd. 1) Danska lagen; Då Halland afträddes, var Chritian 4:des stora recess gällande lag der och i hela lanska riket. Derföre är den, och icke någon föresående, recess, i reservationen åberopad. Memor. örf:s klagan, att dessa föregående recesser ej blifvit jemförda, skall väl väcka den förmodan hos mindre länkande läsare, att något väsendtligt vore undandoldt genom denna uraktlåtenhet. Men memor. förf:n intygar sjelf, att de äldre recesserna innehålla nästan ordagrannt samma föreskrifter som Christian 4:des recess. Hvilken upplysning var då för saken att utur de antiquerade lagarna hemta? ty en laghistorisk traktat, ehuru intressant den kunde vara, ärer icke här erfordras. Funnos nu — såsom sanningen är — nästan ordagrannt lika föreskrifter i de äldre recesserna, så kan ju icke eller något vinhas genom memor. förf:s insinuation, att Christian A:s recess utfärdades alltför nära Hallands afträdande, för att hinna der komma i verkställighet,. Man har ju då samma förargelse af de äldre, föreskrifterna, som utan tvifvel voro tillräckligt gamla. Men svenska regeringens domar straxt efter Hallands afträdande grunda sig på den, till bok, kapitel och tväligt åberopade Christian 4:s recess. Behöfs annat bevis, att den och ingen annan lag var gällande i Halland då det afträddes? Men i dess 4 B. 4 K., 38 stadgas, att städjor af kyrkans gårdar, ängar, jordar, bol, hus och lador skulle upptagas i Här kenskapen bland inkomsterna, och i 39 Ä att alla städjor af gårdar m. m. skulle förblifva kyrkorna efter recessen (oafkortadetillkomma kyrkorna), Allmän lag åfägger ingen förvaltning att redovisa hvad man ej har laglig rätt att uppbära; kyrkorna innehade således städselrätt. Memor: gförf:n har väl uppfunnit en distinktion mellan ett och annat hemman, derh han benäget tillerkännet kyrkorna, och den stora mängden kyrkohemman, hvilka han vill fråntaga dem. Men detta påhitt kan icke rubba vår slutsats. Ty genom en synnerlig skickelse finnes i kyrkans jordebok vid ett enda hemman antecknadt: slädsmål och herrligheten är till kronan, och vid ett annat anmärkes: städsmålet med herrligheten hafver socknepresten,; men blott vid dessa två är städsmålet förbehållet arihan dominus. Det lärer då vara eft och annat — säger två — af de i kyrkans jordebok. upptagna hemmang till hvilka städselrätten 4569 tillhörde annan Person; till alla de öfriga eg des denna rätt af kyrkorna. Slutsatsen kan lika litet rubbas af memor. förf:s skämt öfver den 39 8 Han roar sig nemligen att utbyta orden när (naar) emot i det fak, då, bekomma (fanger) mot upp