Aftonbladet – 12 november 1845, sida 2

UTLÄNDSK LITTERATUR ÖFVER SVERIGE. Ångfartygsförbindelserna mellan Sverige och det öfriga Europa ha-på de sednare åren så mångdubblat utländningarnes skildringar af vårt land, att man numera måste äga någon serskild anledning för att fästa uppmärksamhet på hvad de förkunna verlden efter sin hemkomst. Atskilliga dylika anledningar saknas icke i afseende på nedannämnda arbete: Voyage å Stockholm, par AmedÅze Clausade, Docteur en droit måedecine, ehevalier de Vetoile polaire, c. (Paris 1845.) . Doktor Clausade tycks icke, likt mängden af turister, beskrifva sina turer för att genom försäljning af beskrifningen betäcka resekostnaderna; åtminstone gäller detta ej om haus närvarande arbete; han har tydligen farit hit, för att hemta sådana upplysningar om norden, som han funnit sig och sina landsmän i allmänhet behöfva. För sin hitresa afpassade han tillfället af Naturforskaremötet härstädes, 1842, och gjorde härigenom äfven personlig bekantskap med en mängd bland nordens celebriteter. Vägen hit tog han öfver Dänkerken, Hamburg och Liäbeck, gjorde från Stockholm utflygter åt Gripsholm, Drotiningholm, Skokloster, Upsala, Dannemora och Österby, for kanalvägen till Götheborg och derifrån till Köpenbamn, samt sedan tillbaka söderut. Den korta tid han använde på resan, skulle väl för vanliga resande ej ha medgifvit någon serdeles rik skörd; men Dr Ciausade måste ägt en honom egen förmåga att begagna tiden på resor. Han var dessutom försedd med de bästa introduktionsbref, och följden blef att upplysningar likasom regnade öfver honom, hvart han kom: han synes blott ha behöft taga emot och medföra. Ett bland de märkligare profven på hans talang och framgång som samlare, är det lilla namnregister, som slutar boken, och hvari man träffar biografiska notiser öfver vid pass hundra bland medlemmarne af Naturforskaremötet. Det är en intressant tablå och utmärkt framför dylika uppgifter af fransk härkomst genom rigtigheten af data och namn — så vidt man får sluta till det öfriga från den delen deraf, som angår Svenskar. Af en man, som är Juris och Medicine Doktor på samma gång, bör man kunna vänta grundliga forskningar öfver de egentliga föremålen för hans vetenskapliga studier i de länder han besökt; också hade Doktor Clausade förberedt sig att lemna sådana, genom läsning af de i hans fädernesland tillgängliga verk, som på ett eiler annat sätt vidröra våra statistiska och politiska, så väl som våra geologiska, naturhistoriska och klimatiska förhållanden, och jemte dessa skrifter medförde ban äfven ett reselaboratorium, en daguerreotyp för anställande af rön öfver ljuset under nordens sommarnätter, 0. s. v. Men med cen Fransmans takt för convenancen — älven när man beskrifver resor — har han sparat sina lärda fynd för andra skrifter, och i den närvarande ej meddelat mer öfver vårt Jagsystem, vira helsovårdsanstalter och vårt lands fysiska beskaffenhet, än som behöfdes till fond för de resein! ryck. som en främling från södern erfar vid ett besök i norden. Mera omständligt utbreder han six öfver folkets lynne och hvardagslif, så vidt han hunnit uppfatta det, öfver monumentala byggnader, öfver konstsamlingar och dylikt. Han har iakttagit samma sätt i notiserna öfver Hamburz, Löbeck och Köpenhamn. Men ett märkligt undantag från hans vanliga metod förekommer i det kapitlet, der Förf, meddelar en nästan fullständig lefvernesbeskrifning öfver Konung Carl Johar, äfvensom på de flesta öfriga ställen, der har han sysselsatt sig med uppgitter eller betrakte!ser öfver det bekanta systemet, och hvad derti!l hör, samt politiken emellan 4842 och 4844. För oss Svenskar, som äro väl bevandrade ej blott i pseudonymen Schmidts ryktbara bok — af Författaren åberopad under titeln: La Suede, sous CharlesXIV-Jean, par Frederic Schmidt (Lundblad). ) ) Läsaren torde erinra sig att det i en längre tid här i Sverge väckte en stor nyfikenhet att få veta hvem pseudonymen Friedrich Schmidt vore, utgifvaren af det bekanta, i ett par tidningar med loford utbasunade, men å andra sidan genom en recension i Dagl. Allehanda, behörigt nagelfarna arbete öfver Sverge, som innehöll så mycken ilska mot hela den liberala meningsfraktionen, och egentligen syntes hafva tillkommit såsom ett loftal öfver systemet, men som imedlertid väckte ett visst uppseende egentligen derföre, att det innehöll vissa uppgifter, hvilka måste, såsom ordspråket säger, PRATAR SRA PTS ROS EN ARE On FEMTIO SSE se SN AV oh MN o