Aftonbladet – 10 november 1845, sida 2

REVY AF TIDNINGARNA. Angående den myckna klagolåten öfver ministern baron N. Palmstjernas rappell. innehåller Dagbladet i dag en artikel, kallad ett litet notandum i politiskt hänseende, hvari förekomma flere högst träffånde reflexioner. Se här ett utdrag: Det har på de sednare veckorna eirkulerat hvarjehanda rykten i hufvudstadens sällskapskretsar om saker och ting rörande baron Palmstjerna och hans afresa till kontinenten. Äro de ogrundade, så är det så mycket bättre, men då frågan är om en offentlig mans handlingar i det allmänna, så är hon som hemfallen under publicitetens domvärjo, oeh vi skola upptaga och ventilera den i korthet efter vårt sätt att se saken. Det berättas att baron Palmstjerna bouderar; han är högeligen missnöjd öfver sin rappell och vill låta verlden märka och förstå, att han är en man för sig, oberoende af tid och omständigheter. Han vänder ryggen åt den svenska jorden och tar sin hand ifrån fäderneslandet. Det säges, att han bland främmande folk vill tillbringa sina återstående dagar, och icke vidare ha med Sverige något att göra. När han icke får vara minister, så vill han icke längre vara general-löjtnant eller banerförare etc. etc. Nå väl! Det är rätt ledsamt, det kan ingen neka — men ho kan bjelpa det, mina vänner? Vi ha alla setf rätt älskvärda gossar och till och med flickor, som när de icke få leka på sitt vis, så vilja de icke leka alls — det måste således ligga i menskliga naturen att boudera. De stora och de små gossarne ha samma sinnelag i det fallet, Och isynnerhet de som blifvit något sjelfsvåldigt uppfostrade. Nu vet man af gammalt att aristokratien i alla länder har en viss air och en viss pretention på ofelbarhet, sjelfständighet och frihet, som den icke gerna vill tillerkänna andra medborgare. Så länge allt går den i handom, så länge är den glad och belåten och visar ON BRA ALM ET RR DEE SE ENAS ät a TYG IEA ANNE 4 SN Sn KOGNITIV H WPDN ge tr kl tie