Aftonbladet – 6 november 1845, sida 2

dade Föreningen till den arbetande klassens bästar, derföre att åtskilliga pfarliga syftningar, utspanades deri och man befarade att kommunismen — hvilken man fruktar mest af allt — kunde deri förlägga sin medelpunkt. Med vinterns annalkande uppstå likväl många farhågor för våra talrika fattigas sorgliga öde. I hela Tyskland har den härjande potatissjukan spridt sig, och den fortsätter beklagligen sitt förödelseverk ifven på den såsom frisk upptagna och magasinerade jordfrukten, hvilken ofta inom en eller annan vecka befinnes alldeles obrukbar. I många provinser, särdeles i de östra, i Lithauen och Posen, befaras hungersnöd, och regeringen förehar redan anstalter för att motverka den. Men priset på alla slags lifsmedel stiger med hvar vecka: spannmålspriserne här i hufvudstaden hafva i höst redan fördubblat sig; brödvigten minskas i samma förhållande, och under allt detta aftager arbetsfört ensten, efter vanligheten, med höstens och vinterns ingång. Uppmaningar hafva utfärdats till bildande af utomordentliga hjelpföreningar för de fattiga, i stadens samtliga qvarter. Med nöden hafva brotten äfven redan tilltagit; stölder och rån förspörjas mer och mer. I förrgårs blef en välmående borgare anfallen utanför sitt eget hus, af två röfvare; han försvarade sig, men fick ett knifstygn, hvaraf han dog i går. Röfrarne kommo undan. Men dessa och andra dylika uppträden, som väckt allmän bestörtning, måste väl slutligen föranleda inrättandet af en god gatupolis, hvarpå Berlin ännu har brist. Samtidigt med det tillvexande eländet, hafva de lysande vinternö ena — koncerter, baler, operan och musikfesterna — börjat följa hvarandra i oupphörlig skiftning; om dem får jag tillfälle ott nämna åtskilligt i mitt nästa bref. m——— ENRTENSNET SKETT ISAK: